Annons
X
Annons
X

Konsertbloggen

Dan Backman

Dan Backman

Anders Widmark kommer från Uppsala. Eller rättare sagt, han har flyttat tillbaka till Uppsala efter fyra år på Gotland.

Han pratar lite om det och tar upp frågeställningen om det är synd om folk i Uppsala. Med konstaterandet lite senare om att det i varje fråga finns ett svar så svarar han väl indirekt på den frågan själv. Eller inte.

Han berättar i alla fall om ett glömskt kommunalråd där, vi kan kalla honom Boris, och en absurd dialog han åthört på buss nummer nio om en överkörd bror. Och om vilken bil det var som körde över honom.

Det blir lite tal om musik också. Om likheten mellan swing och house, om att ”four on the floor”-drivet även finns i swingen. Och om att jazzvispandet på virveltrumman låter som stekandet av ägg.

Det är egensinniga monologer. Långsamma, trevande och fyllda av konstpauser. När han torkar ansiktet med en vit handduk, eller dricker ett glas vatten, känns det som att det tar en evighet. Jag gillar det.

Det spelas musik också, i pianotrioformat. Med trummisen Peter Bylin och elbasisten Johan Lindbom. Samtliga ypperligare musiker.

Konserten på trevliga Studio Lederman är en av flera releasekonserter. Det som firas och uppmärksammas är albumet ”Horses on the run” där Widmark blandat upp jazzen med elektroniska beats åt housemusikhållet.

På Lederman blir det dock inget förinspelat, vilket gör att låtarna får en jazzigare prägel. Det tackar vi för. På albumet bidrar Zoie Finer med sång på två spår, men här tar Anders Widmark själv hand om allt det vokala. Det funkar (även om det är som pianist han har sin verkliga styrka) och gör att musiken ibland får karaktär av singersongwriter-pop på piano.

Förutom låtarna från albumet får vi också en infallsrik version av gamla fina ”Misty”, komplett med stönanden i Keith Jarrett-klass.

IMG_3958

Konserten ges i repris ikväll, onsdag. Då med gästartisten Zoie Finer. Foto: Dan Backman.