Annons
X
Annons
X

Konsertbloggen

Dan Backman

Dan Backman

Ibland önskar man särskilt mycket att Fasching skulle kunna utlokalisera somliga konserter. Det gäller i allra högsta grad den oerhört tokutsålda lördagskonserten med Robert Glasper Experiment.

Ett i-landsproblem förvisso men icke desto mindre påtagligt när man trängs och svettas och alltid hamnar bakom långa killar var man än placerar sig i den långsmala jazzklubben. Var kommer de förresten ifrån, alla långa öldrickande killar på konserter?

Men strunt samma, man hade ju inte direkt velat missa Robert Glasper (klaviatur), Casey Benjamin (sång, sax, keytar), Burniss Travis (elbas) och Mark Colenburg (trummor). Det här är ju en konstellation som, under Robert Glaspers ledning, hittat fram till en fin liten nisch där jazz gift sig med neosoul, hiphop och drum’n’bassig electrofunk.

Det är ingen unik nisch, uppenbarligen vill Fasching vara ett hem för just denna typ av artister, men frågan är om inte de här herrarna gör det allra bäst.

På det Billboard-toppande och Grammy-belönade albumet ”Black radio” (och dess uppföljare) gästades Glasper av en namnkunnig skara sångare (som Jill Scott, Snoop Dogg och Norah Jones) men här är det Casey Benjamin som via en vocoder tar hand om allt det vokala. Det gör han med den äran och får allt att låta coolt retrofuturistiskt. Något som får sägas vara helt i linje med den likaledes retrofuturistiska rockabillyfrillan.

Som en hommage till Daft Punk, som ju är vocoder-mästarna just nu, väver man in en jazzigt tillbakalutad version av ”Get lucky”. Det låter lite som om ett uppdaterat Headhunters skulle gjort den.

Utan att förlora sin kollektiva personlighet ger sig gruppen också på Bill Withers ”Lovely day” och Nirvanas ”Smells like teen spirit”.

Jag är inte helt säker på om jag drömde det men jag tror att man även kom in på Bobby Caldwells ”Open your eyes” (en underbar sång som även gjorts av John Legend).

Robert Glasper själv ligger ganska lågt när det gäller att ta solon men han är genomgående oerhört smakfull, vare sig han trakterar sitt Fender Rhodes eller något av de andra klvaiaturinstrumenten. Vid ett tillfälle, alltför kort, kommer han in på standardjazziga pianofraser som visar att han, om han ville, skulle kunna framföra något från den stora amerikanska sångboken.

Casey Benjamins elförstärkta saxsolo är väl inte så mycket att hänga i julgranen och Burniss Travis elbassolo kunde man klarat sig utan. Men annars är det bara att tacka och bocka för en lysande konsert.

IMG_3945

Stämningsbild från Fasching. Foto: Dan Backman.