Annons
X
Annons
X

Konsertbloggen

Dan Backman

Dan Backman

När man går till en konsert med Canned Heat är det tre låtar man vill höra: ”On the road again”, ”Goin’ up the country” och ”Let’s work together”.

På Debaser Medis får vi höra all tre. De öppnar med ”On the road again” i en rätt ringrostig version. När de kommit fram till ”Goin’ up the country” har de fått upp ångan, även om tvärflöjten och det lantliga gunget från originalet saknas. ”Let’s work together” får den bästa behandlingen: det låter skönt ruffigt och budskapet ”enade vi stå, söndrade vi falla” gäller ju lika mycket idag. Känns som att Nationalteatern byggde hela sin musik på denna låt. Det har jag inte tänkt på förr.

När Canned Heat slog igenom mot slutet av 60-talet förnyade de boogierocken men sedan dess har de stagnerat. När de kommer till Sverige med Adolfo de la Parra och Larry Taylor (som i omgångar varit med sedan 60-talet), och nykomlingarna John Paulus och Dale Wesley Spalding, är de blott som ett av otaliga band på den internationella boogierockscenen.

Larry Taylor är den piggaste av dem, med en personlig spelstil både på bas och gitarr. Men det räcker inte. Mest är det ett habilt harvande av boogie, blues och rock.

Idag har stafettpinnen sedan länge gått vidare till (framför allt) Endless Boogie som tagit boogierocken till sin logiskt minimalistiska ytterlighet med ett rituellt shamanistiskt groove. Kan någon ta hit dem snarast.

IMG_3149.JPG

Larry Taylor närmast från vänster. Foto: Dan Backman.