Annons

Idagbloggen

Anna Lagerblad

Anna Lagerblad

”Hur kunde en i grunden känslig, kunskapsrik och disciplinerad liten pojke bli Norges mest hatade människa?” ”Hade en annan uppväxt kunnat göra Anders Behring Breivik till en av de främsta bland norrmän?” De frågorna ställs i senaste numret av norska Aftenpostens A-magasinet.

Utgångspunkten för frågeställningen är den så kallade orkidéhypotesen, som Idagsidan skrev om i våras. Förenklat kan den beskrivas så här: Vissa människor tycks ha gener som gör dem lika tåliga som maskrosor. Hur dålig jordmånen (uppväxtförhållandena) än är, lyckas de slå rot och blomstra. Andra är mer som känsliga orkidéer. Får de inte den speciella omvårdnad de behöver så vissnar de lätt.

Drivs orkidéerna däremot upp i växthus av personer med gröna fingrar, så blomstrar de ofta vackrare än många andra plantor. Eller som Aftenposten uttrycker det i artikeln om Breivik: ”Barn som bär fröet till en katastrof inom sig kan också utvecklas i ovanligt positiv riktning.”

Att tidningen uppmärksammar orkidéhypotesen just nu beror på att boken ”En norsk tragedi – Anders Behring Breivik och vägen till Utøya” nyligen släppts i Norge. Den är skriven av Aage Storm Borchgrevink och fokuserar på Breiviks uppväxt, bland annat utifrån dokument från sociala myndigheter.

När Breivik var fyra år gammal gjorde Statens senter för barne- och ungdomspsykiatri en psykiatrisk utvärdering av familjen. Enligt Borchgrevink beskrev psykologen då Breivik som ”ängslig och passiv” och förordade att han skulle placeras i fosterhem för att förebygga en utveckling av allvarliga psykiska problem.

Boken har dock skapat kontrovers i Norge eftersom Breiviks mamma hängs ut och närmast ges en psykiatrisk diagnos av författaren Aage Storm Borchgrevink. Han försvarar sig dock med att det är viktigt att beskriva omständigheter som kan ha lagt grunden till massmördarens hat.

Exakt vilken betydelse familjesituationen under barndomen har haft för Breiviks personlighetsutveckling är förstås omöjligt att säga. I Aftenpostens artikel intervjuas dock en amerikansk professor vid University of California, James Fallon, som är specialiserad på mördare med psykopatisk störning. Han understryker att forskningen egentligen inte kan säga något specifikt om just Breivik – men konstaterar samtidigt att orkidéhypotesen kan belysa åtminstone delar av historien.

– Om man bär på vissa gener, vilket Breivik med all sannolikhet gör, är mycket stress och misshandel under barndomen som att tända på en brasa. Hade Breivik växt upp i en mer närande miljö så skulle jag säga att 22 juli inte hade inträffat. Man kan faktiskt tänka sig att han hade varit mycket högpresterande på ett positivt sätt, säger James Fallon.

 

”Skulle en annan uppväxt ha gjort Anders Behring Breivik till en av de bästa bland oss?” funderar Aftenposten i senaste numret av A-magasinet.