Annons

Idagbloggen

Anna Lagerblad

Anna Lagerblad

Hälften av alla svenska föräldrar känner sig ständigt jäktade. Vad som skapar denna tidspress i barnfamiljer har Idagsidan skrivit om denna vecka här och här.

Och svårigheten att få ihop vardagspusslet är förstås inte bara ett svenskt fenomen. Sedan 2007 gör American Psychological Association (APA) årligen en studie – Stress in America – för att undersöka amerikanernas stressnivå och dess betydelse för den fysiska och psykiska hälsan.

I studien från 2010 uppmärksammades särskilt stressens konsekvenser för familjelivet. Majoriteten av de amerikanska föräldrarna uppgav att de hade en stressnivå som de själva bedömde som ohälsosam. En tredjedel rapporterade om en stress som de ansvariga forskarna betecknade ”extrem”.

Att hela familjen kan påverkas negativt av de vuxnas stress, var många föräldrar dock relativt omedvetna om. Två tredjedelar trodde inte att den egna stressen påverkade barnen i någon större utsträckning.

När samma fråga ställdes till barn och ungdomar svarade däremot nästan 90 procent att de tydligt märkte när deras föräldrar var stressade eftersom de då skrek, tjafsade och klagade mer på sina söner och döttrar. Fyra av tio uppgav också att de kände sig ledsna och oroliga när föräldrarna var stressade.

– Föräldrar underskattar verkligen vilken effekt deras egen stress har på barnen, sade psykologen Katherine Nordal på American Psychological Association, som en kommentar till resultatet.

Att jäkt och trötthet kan påverka föräldraskapet negativt framgår även tydligt av en svensk enkätstudie som Stiftelsen Allmänna Barnhuset tog fram förra året i samarbete med Karlstads universitet.

När det gällde synen på kroppslig bestraffning svarade tre av fyra föräldrar att det inte vid något tillfälle var rätt att ta tag i eller ruska om barnet. Ändå uppgav nästan var tredje förälder att han eller hon gjort just detta i samband med en konflikt. Förekomsten av dessa kroppsliga bestraffningar har dessutom ökat från 23 procent 2006 till drygt 30 procent 2011.

En av de förklaringar som forskarna bakom studien gett till detta är: ”vardagslivets vanmakt”. Nästan hälften av föräldrarna i studien uppgav att de varit trötta vid den senaste konflikten med barnet, en tredjedel hade känt sig stressade och en sjättedel ledsna. Och när man är tidspressad och slutkörd är det lättare att gå över gränsen vid en konflikt och ta lite hårdare i sitt barn än man egentligen skulle vilja, varnar forskarna.