Åkarp

För ett par veckor sedan utsattes den skånska byn/tätorten Åkarp för en synnerligen ironisk hyllning i Melodifestivalen. Programledarparet hade spelat in en video med en sång som förklarade att Åkarp var byn där inget hände och där, att döma av de bilder som visades, det enda som fanns att göra var att hänga på pizzerian vid Alnarpsvägen. Eftersom en och annan vet att jag faktiskt bor i Åkarp – snett mitt emot pizzerian, på andra sidan gatan – inställer sig frågan om det verkligen är så eländigt som Robin Paulsson och Sanna Nielsen gjorde gällande. Har det inte hänt något av historiskt intresse i Åkarp?

Jag måste erkänna att jag inte brukar titta på Melodifestivalen, men visst, jag har sett inslaget i efterhand, och jag vill därför ta tillfället i akt att skriva några rader till Åkarps försvar. Byn har en lång historia, och den är inte ointressant, även om det knappast är platsen man åker till för att uppleva storstadsatmosfär.

Åkarp är känt sedan 1100-talet, då namnet stavades Acathorp, vilket skall utläsas som ”Åkes torp”. Dagens stavning kan dateras till 1700-talet. Byn utgjorde ingen egen socken utan lydde under Burlöv, vars kommun Åkarp ännu utgör en del av.

Åkarps kändaste besökare i äldre tid är Carl von Linné, som besökte orten på sin skånska resa 1749. Av mer varaktig intellektuell betydelse är att Ola Andersson och lantbruksklubben i Bara härad år 1868 tog initiativ till att grunda folkhögskolan Hvilan i Åkarp; Hvilan räknas ofta som Sveriges äldsta folkhögskola.

Annars förknippas Åkarp med åkarpslagen, som tillkom 1899 i syfte att försvåra för arbetare i konflikter med sina chefer. Lagen skyddade strejkbrytare på flera sätt; bland annat förbjöds strejkvakter att överhuvudtaget tilltala dem. I svensk arbetarhistoria har åkarpslagen, föga förvånande, mycket dåligt rykte. Att den uppkallats efter Åkarp beror på att den riksdagsman som motionerade om den, Pehr Pehrsson (1853–1950), var lantbrukare i Åkarp och refererades till som ”Pehrsson i Åkarp”; han hade för övrigt studerat på Hvilans folkhögskola och även arbetat som lärare där. Åkarpslagen avskaffades efter Saltsjöbadsavtalet 1938.

Kulturellt förknippas Åkarp med tonsättaren Lars-Erik Larsson, som föddes här 1908, och filmregissören Lukas Moodysson, som är uppväxt på orten. Dessutom huserar Charlotte Weibulls folklivscenter, med samlingar av folkdräkter, dräktsilver och vävnader, på Möllegården i Åkarp. I de äldre delarna av tätorten finns ett flertal vackra och välbevarade sekelskiftesvillor, och tack vare närheten till SLU i Alnarp – tio-tjugo minuters promenad härifrån – finns det gott om för svenskt vidkommande ovanliga träd och buskar. Vår egen trädgård pryds av ett imposant tulpanträd (lat. Liriodendron tulipifera).

Med detta vill jag bestämt hävda att den bild som TV-tittarna fick sig till dels – dvs. av ett trist förortsgetto i svartvitt – absolut bör kompletteras. Ytterst få av våra svenska tätorter är så ointressanta som man lätt inbillar sig vid en första anblick. Ett historiskt perspektiv behövs för att göra dem rättvisa.