Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Sverige fick ett världsligt frälse – föregångaren till adeln – genom Alsnö stadga omkring 1280, men när fick vi ett andligt frälse? Kyrkan var ju också befriad, ”frälst”, från skatter och andra statliga pålagor under medeltiden.

Utvecklingen ägde rum på 1200-talet och kan spåras i de privilegier som kungarna gav till kyrkan. Ett tidigt exempel är det donations- och privilegiebrev som Sverker Karlsson överlämnade till Uppsala domkyrka år 1200. En av centralpunkterna var erkännandet att prästerna hade rätt att dömas i kyrkliga domstolar, en särbehandling som brukar benämnas privilegium fori. Kung Sverker inskärper dessutom att kyrkans hus och åkrar skall vara fria från kunglig uppbörd (lat. exactio), men exakt vad som menas med detta är oklart.

Den slutliga etableringen av det världsliga frälset ägde rum år 1281 i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping den 28 juli. Magnus Ladulås gav hela den svenska kyrkan privilegier som garanterade den och dess egendomar frihet från alla stående skatter och eventuellt kommande pålagor. De böter som erlades av bönder som brukade kyrkojord skulle hädanefter tillfalla biskoparna, inte kungen. Om någon brukade både kyrkojord och skattejord skulle denne erlägga sina avgifter pro rata parte, det vill säga till kyrkan i förhållande till kyrkojordens storlek och till kronan för övrig jord. Kung Magnus förbehöll sig dock rätten att förhandla om frivilliga gåvor (gärder) från prästerskapet.

1281 års privilegium, som sedermera förnyades av näste kung, Birger Magnusson, kom att utgöra ett av den svenska kyrkans starkaste juridiska maktmedel ända till reformationen. I gengäld stödde biskoparna Magnus Ladulås monarki. Vad som betydde mest i sammanhanget är svårt att avgöra – om privilegiebrevet var att betrakta som kungens betalning för kyrkans stöd eller om det snarare rörde sig om en systematisering av principer som i praktiken redan accepterades. Själv lutar jag åt det senare alternativet.