X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Efter gårdagens blogg fick jag en uppföljningsfråga om Gustav Adolfsbakelsen. Den är självfallet svensk och uppkallad efter den kung stupade i slaget vid Lützen 1632, men när inleddes bakelsetraditionen, och vem var ansvarig? Man har väl inte ätit Gustav Adolfsbakelser ända sedan 1600-talet?

Om detta träter göteborgska konditorer sedan länge. Eller rättare sagt: det finns ett antal motstridiga åsikter och bristen på källor gör det omöjligt att avgöra vem som har rätt. Detta är ett vanligt scenario för mat- och bakverkshistoria. Eftersom det inte rör sig om den typ av mänsklig aktivitet som resulterar i notiser i offentliga arkiv eller liknande källsamlingar börjar det lätt cirkulera skrönor, vilka i ett senare skede uppfattas som sanning (se gärna min blogg om hamburgarens ursprung, som publicerades för någon månad sedan – här är skrönorna och de motstridiga åsikterna ännu fler).

Grovt räknat finns det två huvudlinjer: 1850-talshypotesen och Bräutigamshypotesen. Enligt förstnämnda hypotes är introducerandet av bakelserna länkat till invigningen av Gustav II Adolfs staty i Göteborg år 1854. För att fira denna tilldragelse skall stadens konditorer ha skapat diverse bakverk för att hylla kungen och hans staty. En som gärna utpekas som ansvarig är R. Rubenson. Enligt den senare hypotesen dröjde det ända till början av 1900-talet, då bakelsen började säljas och ätas på konditoriet Bräutigams, vid hörnet där Östra Hamngatan möter Kungsgatan (sorgligt nog nedlagt 1993).

En möjlig förklaring är att traditionen blev fast etablerad på Bräutigams, men att den hade föregångare lite här och var i Göteborg under 1800-talets andra hälft. Under alla omständigheter tycks inspirationen till bakelsen ha kommit från Tyskland, där liknande hyllningsbakverk var populära på 1800-talet – de bakades för att hedra en känd person, i regel ett helgon, och åts på personens dödsdag. Att man skulle placera just Gustav Adolfs bild på bakverket var dock en göteborgsk innovation.