X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

”Är det en gång för alla bevisat att Sions vises protokoll är en förfalskning? Det finns gott om folk i Mellanöstern och Asien, särskilt i Japan, som med emfas hävdar att skriften är äkta.”

De som hävdar att Sions vises protokoll är en äkta källa hävdar att det är en avskrift av tal som hölls på den första sionistiska världskongressen i Basel år 1897. Sionisterna ville, som bekant, upprätta ett nationellt hem för judarna, något som senare realiserades i form av staten Israel. Men enligt Sions vises protokoll ville man åstadkomma mycket mer än så. Deras långsiktiga mål, enligt protokollet, var och är att upprätta ett judiskt världsherravälde.

Dokumentet fick stor betydelse för antisemiter under mellankrigstiden. Efter bolsjevikernas revolution i Ryssland användes det av deras ryska motståndare, som gjorde gällande att kommunisternas maktövertagande var ett led i judarnas långsiktiga plan. Det fick även stor betydelse för nazisterna i Tyskland. Genom att hänvisa till Sions vises protokoll kunde de hävda att deras åtgärder mot judarna var självförsvar. Den amerikanske bilmagnaten Henry Ford, som också var antisemit, bekostade tryckningen och spridningen av 500 000 exemplar av skriften i USA på 1920-talet.

Men protokollen är falska, något som bevisades redan 1921 och slutligen slogs fast vid källkritisk undersökning i Bern 1934–1935. De skrevs aldrig vid någon sionistisk världskongress utan tillverkades på beställning av tsarens hemliga polis, Ochranan. En viktig förlaga till Sions vises protokoll var en satirisk pamflett från 1864, En dialog i helvetet mellan Machiavelli och Montesquieu, skriven av Maurice Joly. Jolys text riktade sig mot Napoleon III, men ryssarna kunde lätt använda hans resonemang och överföra dem på judarna. Dessutom utnyttjade de material från den tyske antisemiten Hermann Goedsches roman Biarritz (1868).

En källkritisk granskning visar att Sions vises protokoll är starkt beroende av Jolys pamflett. Såväl vad beträffar meningar och ord som dispositionen – dvs. konstruktionen av texten, dess argument och resonemang – är En dialog i helvetet mellan Machiavelli och Montesquieu och Sions vises protokoll så lika varandra att det omöjligen kan röra sig om något annat än en förlaga och en imitation.

Trots att Sions vises protokoll alltså övertygande och grundligt avslöjats som en förfalskning fortsatte antisemiter att använda texten politiskt på 1930-talet. Så sker fortfarande. Texten hålls för att vara sann av många i Asien, Latinamerika och Mellanöstern, vilka okritiskt accepterar den utan att bry sig om forskningens resultat. Särskilt bland staten Israels fiender, till exempel i arabvärlden och i Iran, är åtskilliga övertygade om att dokumentet verkligen skrevs av sionister. I Hamas programförklaring från 1988 hänvisas till Sions vises protokoll, som framställs som en äkta sionistisk text. I saudiarabiska skolböcker påstås att texten är ett korrekt exempel på sionisternas intentioner. Även i judefientliga kretsar i Sverige händer det att texten framhålls som exempel på hur farliga judarna i allmänhet och sionisterna i synnerhet är.