Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

”Vad är sanningen bakom Pocahontas? Jag har läst att hon var en indian som gifte sig med den engelske kolonityrannen John Smith, men vad gjorde hon för att bli känd?” Denna fråga har väntat på svar sedan i september. Här är svaret.

Pocahontas föddes omkring 1595 som dotter till Powhatan, hövding över Tsenacommacah, en allians som omfattande omkring trettio grupper och hövdingadömen i dagens Virginia. Hon hette egentligen Matoaka och var senare i livet även känd under namnet Amonute. Pocahontas var ett smeknamn som hon fick i barndomen; det lär betyda ungefär ”liten busunge”.

Det som framför allt gjorde Pocahontas ryktbar, och sedermera legendarisk, var en händelse som skall ha inträffat i december 1607. I april detta år hade kapten John Smith anlänt med ett hundratal engelska kolonister. Under en upptäcktsresa i trakten tillfångatogs Smith av en nära släkting till Powhatan och fördes till hans residens. Vad som därefter hände är oklart. Enligt vad Smith berättade kort tid senare, 1608, bevistade han en fest och hade ett långt samtal med Powhatan. Åtta år senare ändrade han sin historia och hävdade, i ett brev till den engelska drottningen, att han riskerat avrättning och skulle ha dött om inte den unga Pocahontas trätt emellan och varit beredd att dö för att rädda honom. Tack vare Pocahontas kunde han tryggt återvända till kolonin Jamestown. Källkritiskt sett är denna berättelse svag. Den skrevs med anledning av Pocahontas resa till England (se nedan), varför Smith var mån om att framställa henne i god dager.

Historien om hur Pocahontas räddade Smith, vilken står i centrum för alla redogörelser för hennes liv – även Disneys variant – måste alltså tas med stora nypor salt. Det råder ingen forskningsmässig konsensus om huruvida den är sann eller falsk. Däremot har vi gott om vittnesbörd som visar att Pocahontas tidigt trädde i kontakt med kolonisterna och verkade för vänskapliga relationer mellan dem och indianerna. Hon inskred med livsmedel när engelsmännen hotades av svält. Väl att märka finns det ingenting i källorna som ger vid handen att kapten Smith och Pocahontas skulle ha varit ett kärlekspar, trots att detta utgör en huvudfåra i de populärkulturella skildringarna av hennes liv. De förefaller dock ha varit goda vänner; när Smith for hem till England 1609 upphörde Pocahontas att besöka Jamestown.

Nästa gång Pocahontas träder in i historien är i egenskap av krigsfånge. Under de strider som utbrutit mellan kolonisterna och indianerna blev hon tillfångatagen av de förra 1613. Syftet var att tvinga fram en utväxling: Powhatan skulle återfå sin dotter om engelsmännen återfick fångar, vapen och verktyg som indianerna tagit tidigare under kriget. Förhandlingarna drog ut på tiden. Under året i fångenskap lärde sig Pocahontas tala bra engelska, lät döpa sig, antog namnet Rebecca och inställde sig på att fortsätta leva med kolonisterna istället för att sträva efter att återvända till fadern. Den 5 april 1614 gifte hon sig med John Rolfe, en kolonist som försörjde sig på att odla tobak. Deras son Thomas föddes året därpå. Av allt att döma medverkade äktenskapet till att fientligheterna mellan indianer och kolonister temporärt mattades av.

Vad som verkligen gjorde Pocahontas berömd i Europa var den resa hon gjorde 1616, då hon och maken, på initiativ av Virginiakompaniet, färdades till England som symboler för kompaniets framgång (även tiotal indianer följde med på resan). I egenskap av ”prinsessa” – det var så hon presenterades för engelsmännen – som gått över till kristendomen var Pocahontas levande propaganda för den pågående kolonisationen vid Jamestown. Det dröjde inte länge förrän hon gjorde social succé vid engelska hovet, mötte kung Jakob I och deltog i festligheter. Det goda mottagandet är föga förvånande, eftersom många engelsmän uppfattade hennes far som en kung och var noga med att uppfylla sina plikter mot ”prinsessan”. Även de som inte hade något till övers för ”vildarna” på andra sidan Atlanten var nyfikna på den märkliga gästen, vilket bidrog till hennes kändisskap.

Under vistelsen i England delade paret Rolfe sin tid mellan Brentford i Middlesex och Heacham Hall i Norfolk. Meningen var att de skulle återvända till Virginia med ett skepp som avseglade i mars 1617, men Pocahontas insjuknade och avled i början av resan, när skeppet befann sig i Gravesend vid Themsen. Dödsorsaken är okänd – man har föreslagit smittkoppor, lunginflammation, tuberkulos och till och med giftmord. Vi vet att hon begravdes i en församlingskyrka i Gravesend, men eftersom byggnaden brann ned 1727 har den exakta gravplatsen inte kunnat lokaliseras.

Fler bloggar