Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

I listor över världens kortaste krig anges nästan alltid kriget mellan Storbritannien och Zanzibar den 27 augusti 1896 som kortast av alla, eftersom konflikten tog slut efter ca 40 minuters brittiskt bombardemang av sultanens palats. Men om kriget var så lättvunnet för britterna, varför utkämpades det överhuvudtaget? Kunde inte Storbritannien ha tvingat igenom sin vilja enbart genom en enkel maktdemonstration?

Bakgrunden till kriget var ett dödsfall. Sultanen av Zanzibar hade avlidit den 25 augusti, och det fanns två kandidater att efterträda honom, Khalid bin Barghash och Hamud bin Muhammed. Britterna höll på den senare och poängterade att en ny sultan måste ha godkännande av brittiske konsuln för att få tillträda tronen. Det hade inte Khalid bin Barghash, varför han måste träda tillbaka för den andre kandidaten. När Khalid struntade i britternas krav, väl medveten om att de aldrig skulle godkänna honom, bestämde sig de senare för att bomba fram en snabb lösning på konflikten. Som de imperialister de var hade britterna ingen lust att börja förhandla – vilket Khalid antagligen hoppades på – utan valde att använda sitt vapenteknologiska övertag till att krossa motståndaren. Till saken hör att imperialismen vid just denna tid blomstrade som allra mest och åtnjöt ett brett folkligt stöd på britternas hemmaplan.

När sultanen vägrade lämna sitt palats och satte ut vakter för att skydda det inledde brittiska flottan ett bombardemang kl. 09.02 den 27 augusti, två minuter efter att deras ultimatum gick ut. Efter mellan 30 och 45 minuter (ofta anges 38 minuter), då en stor del av palatset hade demolerats, gav försvararna upp. Khalid lyckades dock rädda sig till det tyska konsulatet, där han fick asyl. Allt som allt dog eller sårades omkring 500 zanzibarer i det korta kriget. De brittiska förlusterna begränsades till en sårad.