X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

För några dagar sedan besvarade jag en fråga om slavhandeln på Indiska oceanen. En följdfråga lät inte vänta på sig: hur var det med slavhandeln över Sahara? I hundratals år tvingades afrikaner vandra genom öknen för att säljas som slavar i Nordafrika. Går det att bilda sig en uppfattning om storleken på denna kommers?

Bristen på statistik gör det omöjligt att nå fram till en korrekt siffra, men vi har tillräckligt många ögonvittnen – redan under europeisk medeltid – för att vi skall kunna ställa upp trovärdiga hypoteser. En som gjort detta är forskaren Ralph A. Austen i artikeln ”The Trans-Saharan Slave Trade: A Tentative Sensus”, som återfinns i The Uncommon Market: Essays in the Economic History of the Atlantic Slave Trade (red. Henry A. Gemery and Jans S. Hogendorn, New York 1979).

Enligt Austen torde omkring 1 000 slavar årligen ha förts på karavanlederna genom öknen under de sekler som följde på muslimernas erövring av Nordafrika. På 800-talet skedde en markant ökning av slavhandeln, vilket ledde till att uppskattningsvis 3 000 slavar fördes genom Sahara varje år. När kommersen kulminerade i äldre tid, mellan 900 och 1100, stannar den årliga siffran på ca 8 700, för att därefter dala till mellan 4 300 och 5 500 fram till slutet av 1500-talet. Därefter ökade volymen ytterligare. För 1600- och 1700-talen är Austens uppskattning att omkring 7 100 slavar per år transporterades norrut.

Den verkliga blomstringen för den transsahariska slavhandeln inföll på 1800-talet, innan näringen förbjöds. Enbart till Libyen importerades ca 330 000 slavar, till Egypten och Sudan 460 000, till Marocko 200 000, och så vidare. Allt som allt omsatte 1800-talets transsahariska människohandel omkring 1,2 miljoner liv. Om vi lägger till de hypotetiska summorna för perioden mellan 650 och 1800 blir slutsiffran mellan 7,4 och 7,5 miljoner.