Eslövsgotik

Vad åsyftas med termen Eslövsgotik? Den brukas ofta om skånska kyrkor som byggdes under decennierna kring 1900. Är det en etablerad konstvetenskaplig term som syftar på en särskild typ av gotisk stil i Skåne, eller rör det sig om ett öknamn på en viss typ av kyrkor, som i fallet med ”Tegnérladorna” i Småland?

Sanningen ligger mitt emellan ovanstående alternativ. Det är ingen formell term, och ursprungligen var den synnerligen nedsättande – närmast ett skällsord – men med tiden har begreppet kommit att bli så vanligt och accepterat att den pejorativa innebörden har fått stå tillbaka för den innehållsmässiga funktionen. Det är förvisso mer korrekt att skriva ”nygotisk tegelkyrka, företrädesvis i Skåne”, men ”eslövsgotisk” ger fler konkreta nyanser eftersom begreppet tar sin utgångspunkt i en specifik byggnad.

Den kyrka vars arkitektur ligger till grund för termen, Eslövs kyrka, byggdes 1891 efter ritningar av Carl Möller (1857–1933). Möller var även byggnadschef för Stockholmsutställningen 1897 och är mest känd för att ha ritat Johannes kyrka på Norrmalm i Stockholm, vars stil påminner en hel del om kyrkan i Eslöv. Att det överhuvudtaget byggdes en stor nygotisk kyrka i Eslöv berodde på att den tidigare lilla byn upplevde ett kraftigt demografiskt uppsving till följd av järnvägens ankomst och framväxten av ett stationssamhälle. Meningen var att byns gamla församlingskyrka, Västra Sallerups medeltidskyrka, skulle rivas och ersättas av den nya byggnaden. Så blev dock inte fallet, och den gamla kyrkan fick stå kvar.