Labyrinten på Kreta

För några månader sedan, när jag bloggade om den minoiska kulturen på Kreta, fick jag följande fråga. ”Vad var labyrinten för något, den som enligt myten var ett fängelse för Minotauros? Kungligt palats? Källare för mat och andra varor?”

Enligt den myt som frågeställaren hänvisar till byggdes labyrinten av mästaren Daidalos på uppdrag av kung Minos av Kreta, som skall ha residerat i Knossos. Mytens labyrint var ett fängelse där Minotauros, till hälften tjur och till hälften människa, levde tills han dödades av hjälten Theseus från Athen. Själva ordet labyrint går tillbaka på labrys, en yxa med två eggar som fungerade som maktsymbol på det minoiska Kreta. Ordets originalbetydelse torde vara något i stil med ”dubbelyxans palats”. Dubbelyxor förekommer i rikt mått i lämningarna från den minoiska kulturen, och de tycks ha associerats med – förutom härskaren – en eller flera gudinnor. På en Linear B-inskrift, från tiden efter det att minoerna betvingats av mykenarna, förekommer termen ”labyrintens härskarinna”.

Problemet är att vi inte med säkerhet vet vilket eller vilka byggnadskomplex termen labyrint ursprungligen syftade på. I regel brukar forskare ta för givet att begreppet åsyftade det kända palatset i Knossos. Redan under antiken var de lärde övertygade om att mytens labyrint hade legat just på denna ort, en uppfattning som stärktes när Arthur Evans grävde ut Knossos och hittade mängder av tjur- och dubbelyxemotiv. Entydiga bevis för att det utgrävda minoiska palatset är identiskt med myternas labyrint (eller rättare sagt den labyrint som man under antiken trodde var den mytiska) finns dock inte.

Som alternativ har föreslagits att originallabyrinten var ett av de grottsystem som finns på Kreta. Ett dylikt vid Gortyn tycks ha varit delvis format av naturen, delvis av människan. De flesta som uttalar sig i frågan håller dock på att palatset i Knossos, vars arkitekturplan är tämligen invecklad, verkligen är den ur-labyrint som sagorna handlar om.