Hedy Lamarr som uppfinnare

I gårdagens blogg fokuserade jag på en idag föga känd kvinnlig författare under tidig medeltid. Idag tar jag mig an en betydligt mer känd kvinna från 1900-talet, skådespelaren Hedy Lamarr (1914–2000). Är det sant att hon inte bara var en världsberömd aktris från Hollywoods guldålder utan även en framgångsrik uppfinnare?

Ja, det är sant. Hedy Lamarr hade en mångsidig begåvning och gjorde stora insatser inom högteknologisk forskning. Överhuvudtaget hade hon ett fascinerande livsöde, i vilket myt och verklighet glider samman – långt ifrån allt som står i de biografiska redogörelser som författades om henne är antagligen sant, och hon protesterade själv livligt mot vissa uppgifter.

Hon föddes i Wien 1914 som Hedwig Kiesler. Båda föräldrarna var av judisk börd och tillhörde högborgerligheten i Österrike-Ungern – fadern var från Lemberg (Lvov), modern från Budapest. Redan i övre tonåren gjorde hon internationell skandal genom sina skådespelarinsatser i filmen Extas (1933), där hon kunde ses i ett flertal vågade scener, för några korta ögonblick till och med i naket tillstånd – för att inte tala om scenen där kameran fokuserade på hennes ansikte medan hon fick orgasm. Hon gifte sig samma år med den förmögne vapenfabrikören Fritz Mandl och bosatte sig på hans slott Schwarzenau. Till saken hör att Mandl, trots att även han var av judisk börd, hade nära kopplingar till både de tyska nazisterna och de italienska fascisterna. Enligt vad Lamarr själv senare påstod kom både Hitler och Mussolini på besök i deras hem. Vad som utan tvivel är sant är att hon åtföljde maken på några av dennes affärsresor och träffade forskare som ägnade sig åt vapenteknologi, vilket gjorde henne mycket intresserad.

När Hedwig tröttnade på Mandl, som skall ha varit en besvärlig äkta man, flydde hon till Paris, enligt uppgift förklädd till den egna husan. Kort tid senare mötte hon Louis B. Mayer i London och emigrerade till USA, där hon under de följande decennierna var en uppburen filmstjärna. Vad som är betydligt mindre känt är att hon även fördjupade sig i sitt vetenskapliga intresse. Tillsammans med tonsättaren George Antheil fick hon 1942 patent på Secret Communication System, som möjliggjorde automatiskt frekvensbyte mellan 88 olika kanaler. Lamarrs syfte var att hjälpa den amerikanska militären att försvåra för störning av radioguidade torpeder – genom kvicka frekvensbyten kunde fienden inte spåra torpederna. Den amerikanska marinen var först skeptisk till uppfinningen, men den kom till god användning under Kubakrisen 1962. I förlängningen fick Lamarrs teknologiska innovation stor betydelse för utvecklingen av IT-tekniken, till exempel Bluetooth.