Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Frågan avser Stora Zimbabwe, en ruinstad i sydöstra delen av den republik som fått sitt namn av ruinerna. Stora Zimbabwe räknas allmänt som det mest imposanta ruinområdet söder om Sahara och står i en klass för sig när det gäller äldre lämningar av stenhus och -palats i Afrikas inland. I synnerhet de mer än elva meter höga murarna, konstruerade utan murbruk, har gjort platsen känd.

Ingen forskare betvivlar idag att Stora Zimbabwe har utgjort säte för afrikanska kungar, men exakt tidpunkt och etnicitet är inte helt klarlagda. Skälet till osäkerheten är att vi saknar skriftliga källor från det folk som bebodde staden under dess glanstid. Inte förrän 1531, då portugisen Vicente Pegado, som var baserad i kuststaden Sofala, berättade om platsen får vi skriftlig information om Stora Zimbabwe, eller Symbaoe, som han benämnde staden. Européernas utforskning av orten dröjde till andra hälften av 1800-talet, då många av dem till råga på allt vägrade acceptera att det monumentala byggnadsverket hade rests av ett afrikanskt folk. Det bör påpekas att det finns hundratals liknande (men mindre) byggnadsverk i angränsande delar av södra Afrika, vilka också kallas zimbabwe, varför ordet ”Stora” brukas för att särskilja anläggningen ifråga från de övriga.

En vanlig åsikt är att staden byggdes av förfäder till shonafolket, tillhöriga den så kallade Gokomerekulturen. Ordet zimbabwe är ett shonaord som antingen betyder ”stora stenhus” eller ”vördade hus”. Troligen inleddes byggandet av huskomplexen på 1000-talet och fortsatte till 1300-talet. Flertalet historiska hypoteser gör gällande att det kungarike som var baserat på staden blomstrade mellan ca 1200 och mitten av 1400-talet och att dess makt grundades på kontrollen av regionens rika guldgruvor och elfenbenshandel. Att riket, och därmed staden, började förfalla i mitten av 1400-talet berodde troligen på att en rivaliserande statsbildning, Mutapa, växte fram i norr och konkurrerade ut Stora Zimbabwe.