X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

För ett par månader sedan fick jag denna fråga: ”Idag såg jag en brittisk dramadokumentär om Pompejis undergång. I programmet sa de att Pompeji återupptäcktes 1594. Men i Alf Henriksons bok Antikens historier står det att Pompeji återupptäcktes samma år som slaget vid Poltava, 1709. Vilket är det rätta svaret?”

Upptäckten av Pompeji var en indirekt följd av ett kanalarbete. Mellan 1594 och 1600 grävdes en underjordisk kanal för att avleda vatten från floden Sarno till Torre Annunziata. Plötsligt hittade man murar och väggar med målningar och inskrifter. Sedan arkitekten Domenico Fontana börjat gräva ut platsen hittades snart ytterligare fresker, men eftersom viljan att göra något stort av fyndet saknades täckte man över ruinerna och lät dem ligga; det har diskuterats huruvida övertäckningen berodde på att freskerna kan ha varit av erotisk natur.

Det som på allvar fick omvärlden att vakna var upptäckten av grannstaden Herculaneum, som även den förstörts av Vesuvius utbrott. Ruinerna upptäcktes av en slump 1738 när arbetare höll på att lägga grunden till ett sommarpalats för kungen av Neapel. När kungen insåg vad som hittats drog man slutsatsen att även andra försvunna orter borde kunna lokaliseras. En utgrävning skulle resultera i att det regerande kungahuset Bourbon fick ökad internationell prestige. Följaktligen inleddes grävningar i mars 1748 under ledning av Rocque Joaquin de Alcubierre, och fynden lät inte vänta på sig. Den inledande bristen på värdefulla upptäckter gjorde dock att man länge prioriterade utgrävningar i Herculaneum.

En ny våg av undersökningar inleddes 1754, och under det decennium som följde systematiserades registreringen av upptäckterna på kunglig order. Först 1763 hade man så mycket information att det var möjligt att dra slutsatsen att det verkligen var Pompeji som hittats.