Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Efter bloggen om Albert Einsteins skolkunskaper har frågan dykt upp om Adolf Hitlers konstnärliga talanger. Det är allmänt känt att den blivande Führern drömde om att bli konstnär men misslyckades att komma in på utbildningen på konstakademin i Wien, eftersom han inte ansågs hålla måttet. Akademin stoppade hans ansökan både 1907 och 1908. Var bedömningen rättvis? Hade Hitler en konstnärlig talang, och kunde Europa ha sluppit hans förödande politiska gärning om konstfolket i Wien varit mer tillmötesgående?

Den sista frågan lämnar jag därhän, eftersom den är omöjlig att besvara. Det går alldeles utmärkt att förena politisk aktivitet med målarkonst, som i fallet med Winston Churchill. Även frågan om kvaliteten på Hitlers konst är svårbesvarad – om tycke och smak bör man, som bekant, icke diskutera alltför livligt. Likväl har vi tillräckligt mycket av Hitlers verk i behåll för att översiktligt kunna uttala oss om hans färdigheter.

Den unge konstnären Adolf Hitler stod fjärran från de strömningar som gjorde sekelskiftets Wien till en av världens mest kreativa och nyskapande miljöer. Hos honom fanns inget av den begynnande modernism som förknippas med namn som Klimt, Schiele och Kokoschka. Däremot var han en icke oäven arkitekturmålare. De bedömare som i våra dagar har gett Hitler ett visst erkännande har syftat på hans akvareller föreställande byggnader i Wien (han brukade kopiera motiv från vykort), som han också lyckades sälja och tjäna en del pengar på. Hitlers konstnärliga akilleshäl – en av dem – var människogestaltningen. De människor som han placerade i sina akvareller ger ett tafatt och föga genomarbetat intryck.

Allt som allt måste vi därför ge konstakademien rätt. Adolf Hitler hade förvisso konstnärlig talang, men den var inte tillräckligt stor för att han på egna meriter skulle kunna kvala in på en eftertraktad utbildning.

Fler bloggar