Blev Engelbrekt helgonförklarad?

Nej, inte om man menar kanoniserad. Endast ett medeltida svenskt helgon vederfors denna ära, Birgitta Birgersdotter. Men kanonisering var aldrig nödvändig för att folk skulle vörda de döda som heliga, och påven accepterade i flertalet fall sådana lokalhelgons existens. När det gäller Engelbrekt hände allt mycket snabbt efter hans död, och vi har gott om skriftliga källor som vittnar om hur folk tog till sig ryktet om hans helighet.

Engelbrekt mördades under en färd mellan Örebro och Stockholm, där han skulle överlägga med riksrådet. Under resan, antingen den 27 april eller den 4 maj, slog sällskapet läger på en holme i Hjälmaren, inte långt från det befästa Göksholm, för att övernatta. Den unge väpnaren Magnus Bengtsson (Natt och Dag), son till Göksholms herre, lagmannen Bengt Stensson, anlände plötsligt, och Engelbrekt hälsade honom välkommen. De hade tidigare under året legat i en privat fejd, bland annat rörande rätten till slottslän, men fejden hade bilagts under förhandlingar – trodde åtminstone Engelbrekt. Magnus Bengtsson var av annan mening. Efter en hätsk ordväxling lyfte han sin yxhammare och högg ihjäl Engelbrekt.

Inom kort gick det rykten om att mirakler skedde vid Engelbrekts grav i Örebro. Detta togs som belägg för att den mördade var helig, och en helgonkult uppstod. Som symbolgestalt för den svenska oppositionen mot unionskungen Erik var Engelbrekt ännu värdefullare död än han varit i livet, varför kyrkan (som ingick i oppositionen) inte hade något emot det nya helgonet i Närke.

Slutet på kulten av Sankt Engelbrekt kom med reformationen. Lutheranerna hade inget till övers för honom i denna roll. Istället övergick Engelbrekt under de sekler som följde till att bli nationalhjälte – men det är en annan historia.