Morea

I historisk litteratur, och på gamla kartor, kallas den grekiska halvön Peloponnesos ”Morea”. Varför? När började man använda termen?

Termen Morea dyker för första gången upp i bysantinska (östromerska) krönikor på 900-talet. Det råder osäkerhet om vad namnet betyder. Den traditionella förklaringen är att det syftar på det grekiska ordet morea = mullbärsträd, eftersom trädet började odlas i stor skala i denna del av Grekland under äldre medeltid. Orsaken var att man hade lärt sig den kinesiska konsten att göra siden, något som fick mullbärsodlingen att expandera. Men denna hypotes har inte stått oemotsagd. Under äldre medeltid gick stora delar av Grekland temporärt förlorade till slaviska stammar. Det slaviska ordet för hav är more. Det är fullt möjligt att slavernas term för halvön, som ju är omsluten av hav, började användas av grekerna själva.

Oavsett vad ordet ursprungligen betydde kom det under påföljande sekler att bli den vanliga benämningen på Peloponnesos, såväl på grekiska som på turkiska och andra tungomål. När västeuropéer erövrade stora delar av Grekland på 1200-talet anammade även de Morea-termen. I mitten av 1300-talet, då bysantinarna hade återskapat ett grekiskt välde på halvön, grundade de despotatet Morea som särskild administrativ region under en medlem av kejsarhuset. Despotatet höll ut till 1460, då det erövrades av de osmanska turkarna. Dessa höll fast vid Morea ända till grekiska frihetskriget på 1820-talet, med undantag för en kort period av venetianskt välde 1699–1714.