Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

I en berömd gammal historia berättas om hur Jerusalems skomakare Ahasverus retar Jesus på dennes mödosamma väg till Golgata och bestraffas med att evigt vandra över jorden till tidens ände. Hur gammal är berättelsen? Kan den spåras ända till antiken?

Nej, det kan den inte. Motivet med den evige vandraren är i och för sig urgammalt, liksom odödlighetsmotivet, men den specifika historien om den ”vandrande juden” alias Jerusalems skomakare alias Ahasverus kan bara spåras till europeisk medeltid. Äldsta säkra omnämnande sker i Flores Historiarum av Roger av Wendower, som skrevs under andra hälften av 1220-talet. Roger berättar om en armenisk biskop som uppger sig ha sett en judisk skomakare vid namn Cartaphilus, som dömts till att vandra för evigt för att han hånat Jesus. Cartaphilus hade bättrat sig och ägnade sig för tillfället, rapporterade armeniern, åt eremitliv och kristet missionsarbete.

Efter detta omnämnande dyker historien upp i åtskilliga västeuropeiska skrifter, och många personer hävdade under påföljande sekler att de själva sett ”den vandrande juden”. Särskilt populär blev historien i början av 1600-talet, då en liten tysk skrift, i vilken juden får namnet Ahasverus, mångfaldigats och spritts över Europa i många översättningar. Därefter har berättelsen ingått i den europeiska standardreportoaren av vandringslegender.

Fler bloggar