X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Även om antalet nutida svenskar som tror på Edens lustgårds jordiska existens torde vara lätträknade saknas det inte folk som undrar var man förr i tiden trodde att denna lycksaliga nejd fanns. Var låg det jordiska paradiset?

De enda geografiska ledtrådar som finns i Första Mosebokens andra kapitel är att en flod rann upp i Eden, vilken delade sig i floderna Pishon (som flöt runt landet Havila), Gichon (som flöt runt landet Kush), Tigris (som flöt öster om Assyrien) och Eufrat. De två sistnämnda floderna är lätta att identifiera, de två förstnämnda svårare. Kush kan antingen syfta på ett afrikanskt område eller på ett område öster om Babylonien som förknippades med kassiterna. Den judiske historieskrivaren Flavius Josephus antog att Pishon var Ganges och Gichon Nilen, men ingendera tolkningen är att betrakta som annat än gissningar.

Bristen på detaljer gör att bibeltolkare har haft i princip fritt fram att gissa på område. De som utgår från den gammaltestamentlige profeten Hesekiels skildring (Hesekiel 31) har gissat på Libanon, medan andra har pekat på områden söder om Kaukasus, till exempel i Armenien eller nordvästra Iran.

Mormonerna har för övrigt en helt egen tolkning av Edens belägenhet. Enligt dem låg Eden i Jackson County, Missouri. Därtill kan vi lägga diverse folketymologiska gissningar. Ett roligt exempel, som är länkat till digerdödens härjningar, ger vid handen att Eden uppenbarligen ligger i Ås socken utanför Varberg. Enligt en lokal sägen skall nämligen en man och en kvinna, de enda överlevande efter 1300-talets stora pestepidemi, ha gett upphov till hela bygdens befolkning på den halländska orten Paradis. En ensam piga från orten skall ha gjort upp en eld och lockat till sig en man från Marks härad i Västergötland, varefter livet på jorden tog en ny start. Därav ortnamnet.