Vinterdrottningen

I utländsk litteratur förekommer hänvisningar till en Vinterdrottning som skall ha levt på 1600-talet. Avses en sagofigur eller en verklig människa?

Frågan är befogad, eftersom det finns ett antal kvinnliga potentater med vinter på programmet i barnbokslitteraturen, som i Narnia och i Mumindalen. Men den Vinterdrottning som avses i frågan är ingen sagofigur. Hon hette egentligen Elisabet Stuart och brukar kallas Vinterdrottningen eftersom hon var gift med den pfalziske kurfursten Fredrik V av Pfalz. Han var kung av Böhmen under en vinter (1619–1620) och har därför gått till historien som Vinterkungen.

Elisabet var dotter till Jakob I av England och därmed sondotter till Maria Stuart. Efter maken Fredriks nederlag i trettioåriga kriget ansträngde sig Elisabet hårt för att värva anhängare till honom, vilket gjorde henne till en av centralfigurerna i europeisk politik på 1620-talet. Som exempel kan nämnas att hertig Christian av Braunschweig-Wolfenbüttel (”galningen från Halberstadt”) blev så förälskad i henne att han lät skriva ”För Gud och henne” på en av sina krigsfanor. Vissa menar att Christian betraktade sina egna, icke obetydliga, insatser i kriget som höviska riddardåd till den sköna Vinterdrottningens ära.

Vinterdrottningen levde igenom hela trettioåriga kriget men fick inga personliga fördelar av det faktum att hennes son Karl Ludwig 1648 återvann faderns herravälde vid Rhen. På grund av gräl med sonen blev hon kvar i sin nederländska exil, där hon levde under allt knappare omständigheter. Brodern Karl I halshöggs i England 1649. Efter att dennes son Karl II uppstigit på den engelska tronen färdades Elisabet till sitt gamla hemland 1661, avled påföljande år och begravdes i Westminster Abbey. Det tillhör historiens ironier att Vinterdrottningen, vars eget liv framstår som en tragedi, via sin dotter Sophie och dennas son Georg I blev stammoder till alla härskare i Storbritannien sedan 1714.