Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Finns det några lämningar av det anglosaxiska England i det brittiska kulturlandskapet? Eller har allt försvunnit och ersatts av hög- och senmedeltida byggnader och anläggningar?

Det finns faktiskt en del kvar, men bristen på ekonomiska resurser i de små anglosaxiska kungahusen gjorde att man inte kunde bygga lika mycket och lika bestående som senare härskare förmådde. Här och var kan man hitta kyrkor med anglosaxiska rötter, liksom klosterruiner, men det är ont om världsliga byggnadslämningar som kan mäta sig med senare tiders.

Att det trots allt förekom byggnation bevisas bland annat av fynden i Yeavering, strax norr om Hadrianus mur i gränstrakterna mellan England och Skottland. Här har man påträffat resterna efter vad som rimligen inte kan ha varit något annat än en serie northumbriska kungahallar. På 600-talet, då Northumbria var det anglosaxiska Englands stormakt, var Yeavering av allt att döma ett viktigt residens. Yeavering tycks ha fungerat som centralort även före anglosaxarnas ankomst, men under 600-talshärskare som Edwin och Oswald bevittnade platsen en remarkabel byggnadsaktivitet. Förutom kungahallarna konstruerades en scenliknande plattform med läktaranläggning med plats för omkring 320 människor.

De anglosaxiska kungarna har även efterlämnat rester i form av militära anläggningar. I gränsområden mellan anglosaxiska områden i öster och keltiska områden i väster skapades befästningssystem: vallar och diken som visserligen inte kunde hindra folk från att klättra över till andra sidan, men som allvarligt försvårade större militära operationer eller storskalig plundring av boskap. Någon gång i slutet av 600-talet eller början av 700-talet konstruerades ett sådant befästningssystem tvärs över Wiltshire Downs, kallat East Wansdyke. Ännu mer imponerande är den gränsbefästning Offa av Mercia lät uppföra under andra hälften av 700-talet, troligen för att försvåra plundrings- och krigståg från Wales. ”Offa’s Dyke”, varav stora delar ännu är fullt synliga, fungerade länge som Englands västgräns. Den börjar vid Dees utlopp i norr och sträcker sig ända till Severns utlopp i söder. Befästningen är längre än båda de romerska murarna i norra England (Hadrianus och Antoninus murar) tillsammans. För att kunna bygga sådana komplex måste kungarna ha förmått mobilisera människor och resurser i stor skala. Man har räknat med att omkring 10 000 människor kan ha varit sysselsatta med konstruktionen av Offa’s Dyke.