X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Vad var så speciellt med myteriet på Bounty? Det förekommer i många filmer och böcker, men vad utmärker just detta myteri i förhållande till alla andra?

Skeppet HMS Bounty hade i december månad år 1787 avseglat för att forsla brödfruktträd från Tahiti till Västindien. Det låter inte bekymmersamt i en modern människas öron, och enligt vad kapten William Bligh själv gjorde gällande var det just det som var problemet. Uppdraget var alldeles för lätt. Besättningen vande sig vid det ljuva livet på Tahiti under de fem månader som krävdes för att lasta brödfruktplantorna. Den 4 april 1789 inleddes återresan, och det dröjde inte länge förrän besättningen knorrade över vedermödorna. Varför slita hund på skeppet när paradiset låg runt om hörnet?

Den 28 april, då skeppet befann sig i närheten av Tofua, en av Tongaöarna, utbröt myteri. Myteristerna, 24 underofficerare och matroser under ledning av fartygssekonden Fletcher Christian, satte Bligh och 18 lojala män i en liten öppen båt och seglade tillbaka till Tahiti. Där bosatte sig 16 man, medan resten slog sig ned på Pitcairn Island, där deras ättlingar fortlever. Enligt myteristerna själva var det Bligh personligen som var orsak till myteriet: hans regemente på HMS Bounty var så tyranniskt att det blev outhärdligt.

Att myteriet fått mytiska proportioner beror emellertid inte så mycket på myteristerna – även om Pitcairns historia i sig är fascinerande – som på vad som hände Bligh och hans lilla grupp i den öppna båten. De saknade kartor, sjökort och kronometer. Förnödenheterna var otillräckliga. Mot alla odds lyckades alla utom en person rädda sig till säkerhet. Den som misslyckades hette Norton; han dödades av invånare på Tofua den 3 maj. De andra nådde efter svåra umbäranden en nederländsk koloni på ön Timor den 14 juni samma år, efter en sjöfärd på 5 800 kilometer.

William Bligh kunde därefter fortsätta sin karriär som sjöofficer. Redan 1791 slutförde han sin andra brödfruktresa. 1801 deltog han i det berömda sjöslaget utanför Köpenhamn. Han var guvernör i det australiska New South Wales mellan 1805 och 1808 (då upproriska australiensare störtade honom) och utnämndes 1811 till amiral.