Kungar i Wales

De senaste kungliga händelserna i Storbritannien har aktualiserat en vanlig fråga i mailboxen. Den brittiske tronföljaren har ju titeln prince of Wales. Men har det funnits självständiga kungar av Wales?

Ja, det har det. Många, i olika kungariken. De är lätta att lokalisera i historiska källor men föga kända av oss svenskar. Redan på 400-talet och 500-talet e.Kr., efter tillbakadragandet av de romerska trupperna från Britannien, uppstod småkungariken i landet – Gwynedd, Powys, Brycheiniog, Dyfed, med flera. Det mäktigaste riket var i regel Gwynedd i nordväst, från 540-talet även känt under den latinska termen Guenedota.

Att förena alla dessa småriken till gemensamt walesiskt kungarike var allt annat än lätt. Kung Rhodri Mawr (”den store”, d. 878) av Gwynedd kom långt på vägen, men han förmådde inte erövra hela landet. Den ende som lyckades var Gruffudd ap Llywelyn (d. 1063), som under en kort tid i mitten av 1000-talet faktiskt var kung över hela Wales. Dessvärre, för de walesiska kungarna, gjorde splittringen det möjligt för anglo-normandiska stormän att erövra allt större delar av landet. På 1090-talet gick betydande områden förlorade. Tre riken – Gwynedd, Powys och Deheubarth – härdade ut längre än de andra, och i mitten av 1200-talet förenades de i ett jämförelsevis starkt furstendöme under Llywelyn ap Gruffudd (d. 1282). Men mot Edvard I av England och hans invasioner hade Llywelyn inte mycket att sätta emot.

Efter den engelska erövringen 1282 har Wales varit införlivat i det engelska monarkiska systemet. Enda undantaget var åren 1400–1413, då landet i praktiken kontrollerades av den walesiske stormannen och upprorsmannen Owain Glyndŵr (d. ca 1416).

Att Llywelyn av Gruffudds gamla rike trots allt tillerkänns en viss särställning visas av att den engelske tronföljaren ända sedan sent 1200-tal, såsom angavs ovan, bär titeln prince of Wales.