Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

För en tid sedan svarade jag på frågan om vilken romersk kejsare som mest excellerade i frosseri. Mitt svar var Vitellius. Sällan har en blogg om ett så, trodde jag i alla fall, oskyldigt och okontroversiellt ämne resulterat i fler påpekanden i mejlboxen. Åtskilliga personer hörde av sig med åsikter om huruvida inte skulptörerna överdrivit Vitellius fetma, om inte Heliogabalus åt ännu mer, och så vidare.

Jag har också fått frågor om senare kungliga frossare. Stämmer det att Adolf Fredrik åt ihjäl sig på semlor? Hur var det med 1900-talets kungar? Åt inte kung Faruk av Egypten så mycket att hjärtat till slut kollapsade på en restaurang?

Frågan om Adolf Fredrik besvarade jag härom året. Jag har faktiskt redogjort för Faruks död också, men det var så länge sedan att det kan vara befogat med en repris.

Kung Faruk, som var exilmonark sedan 1952, avled på restaurangen Ile de France i Rom, omkring halv två på natten den 18 mars 1965. Han fick mycket riktigt en hjärtattack efter en bastant måltid. Faruk levde ett allt annat än hälsosamt liv och vägde vid tillfället omkring 140 kilo. Döden kom när han avnjöt en cigarr efter att ha dinerat på en trerättersmeny bestående av ostron (Faruk åt gärna nio–tio per måltid), följt av lamm, tårta och frukt.

Fler bloggar