X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

I Victor Hugos roman Ringaren i Notre Dame förekommer en organiserad tiggarmaffia under vad som närmast kan liknas vid en tiggarkung, vars högkvarter är det så kallade Mirakeltorget i Paris. Finns det en verklighet bakom skildringen?

Ja, det finns det. Bakgrunden var den omfattande fattigdomen i medeltida storstäder och bristen på sociala välgörenhetsinrättningar, vilket drev mången till tiggeri och kriminalitet för att överleva.

I det senmedeltida Paris, det dåtida Västeuropas folkrikaste stad, var tiggarna organiserade under grand coesre, ”tiggarkonungen”, som härskade över en hierarki av befattningshavare och olika avdelningar, vilka var och en specialiserade sig på en särskild form av tiggeri. Alla medlemmar måste betala skatt till grand coesre, och avgiften beräknades från avdelning till avdelning. Les marcandiers, som försökte vinna folks sympati genom att låtsas vara köpmän som hade förlorat allt de ägde i krig eller blivit rånade, var tvungna att betala en betydligt högre avgift än les francs mitoux, vars yrke bestod i att simulera svimningsanfall på offentliga platser.