Långfredagen

Efter gårdagens redogörelse för skärtorsdagen stundar nu en blogg om långfredagen. Varför heter den som den gör?

Svaret är betydligt mer lättfunnet än gårdagens. På långfredagen korsfästes Jesus, vilket innebar att dagen för hans del blev ovanligt lång och plågsam. Därav ”långfredag”. Lägg därtill att många, i synnerhet barn och ungdomar, i äldre tid fann just denna fredag extra lång och trist eftersom i princip allt var förbjudet att göra. Ända till slutet av 1960-talet var så gott som alla affärer, restauranger och liknande inrättningar enligt svensk lag stängda på långfredagen. Det var inte meningen att man skulle leka och ha roligt. För den som inte uppskattade dylik stillhet och dylikt allvar var dagen i sanning mycket lång.

Den engelska termen Good Friday betyder inte ”bra fredag” i nutida bemärkelse. Termen good syftar istället tillbaka på en äldre betydelse av ordet, som var liktydig med ”from” och ”helig”. Alternativa termer för dagen har varit Black Friday och Great Friday, det vill säga svartfredag och storfredag. Tyskans Karfreitag kommer av det fornhögtyska ordet kara, som kan översättas med ”klagan” och ”sorg”, vilket är nog så lättförklarligt i sammanhanget.