Annons

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Jag har fått en fråga om danagälden, den skatt som vikingarna tog ut av engelsmännen under åren kring år 1000. Vad var detta egentligen för avgifter?

Det man vanligtvis åsyftar med termen är de tributer engelsmännen mutade bort nordborna med på 990-talet och i början av 1000-talet. Den bakomliggande logiken var att vikingarna, om de tilläts härja i England, skulle orsaka skador för betydligt större värde än det skulle kosta att betala dem en rejäl summa i silver för att de skulle dra bort. Vad kung Aethelred och hans rådgivare inte insåg, förrän det var för sent, var att nordborna lärde sig av detta och insåg att det nu blev mycket enklare och mindre riskabelt att fara i viking till England än det någonsin varit tidigare, varför de ständigt återkom i allt större skaror och krävde mer. Benämningen på tributerna var dock inte danagäld utan geld och gafol. Det rörde sig om stora summor: 10 000 pund (3 300 kilo) silver år 991 och ännu mer 994, 1002, 1007 och 1012. Vi har gott om källor till dessa utbetalningar, även i form av texter på svenska runstenar. Ett känt exempel är den sten som berättar om upplänningen Ulf i Borresta, som var med och tog tribut vid tre tillfällen. Samtidigt lejde den anglosaxiska kungamakten egna nordiska legosoldater, vilka även de måste ha lön, något som ledde till uppkomsten av en regelrätt skatt, heregeld (”här-gäld”) år 1012. Denna skatt blev senare känd som danagäld, en benämning som alltså retroaktivt brukar användas även om gafol-tributerna.

Till slut utvecklades vikingatågen till regelrätta erövringskrig. Den danske härskaren Sven Tveskägg erkändes 1013 som engelsk kung. Han avled redan i februari påföljande år, men sonen Knut återtog riket 1016 och lät sina krigsmän ta del av sammanlagt 30 800 kilo silver. Danska kungar härskade därefter över England till 1042. Senare engelska monarker fortsatte att beskatta engelsmännen med danagäld, vilket utvecklades till en återkommande pålaga som kan följas i källorna ända till 1160-talet, då den hade spelat ut sin roll.