Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

I skildringar av asiatisk historia möter man ibland termen Kara Khitan. Termen syftar uppenbarligen på en stormakt mitt i Centralasien, men vad var det för ett rike? I vissa texter anges att det var kinesiskt, i andra att det var turkiskt.

Orsaken till Kara Khitans tillblivelse är att söka i de omvälvningar som ägde rum i norra Kina på 1120-talet. Jurchenfolket, som brukar räknas som manchuernas anfäder, krossade vid denna tid Liaodynastin, som hade kontrollerat en stor del av Nordkina. Liaodynastin var visserligen sedan länge assimilerad med den kinesiska kulturen men tillhörde i själva verket ett helt annat folk, khitan, som långt tidigare hade levt som nomader. När väldet kollapsade lyckades en khitanprins, Yelü Dashi, fly västerut och bygga upp ett nytt rike i Centralasien, vilket fick namnet Xi Liao (”Västra Liao”) – men i historisk litteratur brukar vi vanligtvis referera till riket med det turkiska namnet Kara Khitan.

Under resten av 1100-talet var Kara Khitan en regional stormakt som utsträckte sig ända till Aralsjön. Det kom alltså att omfatta en betydande del av dagens västra Kina och republikerna i f.d. sovjetiska Centralasien. Huvudstad var Balasagun, en ort i nuvarande Kirgizistan. Härskaren bar titeln gurkhan. I själva verket kontrollerade han endast den centrala delen av det stora området, medan andra regioner var vasallstater.

Slutet på Kara Khitan kom i början av 1200-talet, då en man vid namn Kuchlug anlände till gurkhanens hov. Kuchlug hade varit hövding hos naimanerna, ett mongolfolk som inlemmats i Djingis khans välde. Mellan åren 1204 och 1208 led Kuchlug nederlag i kampen mot Djingis och blev tvungen att fly till Balasagun. Inledningsvis gick allt bra: nykomlingen blev gurkhanens rådgivare och fick en av dennes döttrar till hustru. Men Kuchlug var inte att lita på. Medan gurkhanen år 1210 befann sig på fälttåg i nuvarande Uzbekistan höjde Kuchlug upprorsfanan och grep makten. Året därpå tvingades gurkhanen att finna sig i en position som svärsonens underordnade, och 1213 grep Kuchlug makten helt.

Därmed klämtade klockan för Kara Khitan. Djingis khan, som egentligen var upptagen av ett krig mot de ovannämnda jurchenerna, beslöt att stämma i bäcken innan den gamle fienden Kuchlug blev för mäktig. Till saken hör att mongolhärskarens intervention var allt annat än ovälkommen för Kara Khitans grannar. Kuchlug var en aggressiv krigare som attackerade många städer och folk, vilka appellerade till Djingis att hjälpa dem. Han hade dessutom gjort sig impopulär hos de egna undersåtarna. År 1216 beordrade därför Djingis khan sin fältherre Jebe att gå till angrepp mot Kuchlug. Allt tyder på att kriget blev en snabb affär. Kuchlugs armé besegrades i grunden vid Balasagun, Kara Khitan erövrades och Kuchlug måste fly tvärs genom hela Centralasien innan han greps och avrättades två år senare.