Gnostikerna

Historia I litteraturen möter man ibland orden gnostisk och gnostiker, utan att de förklaras närmare. Vad är detta för folk eller sekt? Finns de kvar, eller är de utdöda?

Ordet gnostiker är grekiska och betyder ”en som har insikt och vishet”. Det kommer av gnosis (”insikt”, ”kännedom”, ”kunskap”, ”vishet”). Gnostikerna menade att frälsning från världens ondska endast kunde uppnås genom att man erhöll denna gnosis, den hemliga kunskapen. På frågan om hur detta skulle ske gav emellertid gnostikernas sekter sinsemellan olika svar. Gnosticismen utgjorde alltså ingen samlad rörelse utan var mycket splittrad.

Hur och när de gnostiska sekterna började utvecklas är okänt, men det anses högst sannolikt att de var ett resultat av kulturmöten i Främre Orienten under den hellenistiska eran. Enligt flera forskare var några sekter verksamma redan före kristendomens uppkomst. Eftersom gnosticismen uppvisar likheter med en mängd religioner – kristendom, judendom, buddhism, persisk religion, med mera – lär gåtan om ursprunget aldrig kunna lösas. Det står dock klart att Platons filosofi påverkade läran starkt.

När man vanligtvis talar om gnostiker åsyftas en mängd sekter som växte fram inom ramen för kristendomen under fornkyrkans första sekler. Dessa gnostiker uppfattade sig inte sällan som en kristen elit, som representanter för Jesu sanna – men för flertalet fördolda – lära. Kyrkofäderna lade ned stor möda på att argumentera mot gnostikerna, vilket har fått till följd att vi har lärt känna dem via deras fienders berättelser. I synnerhet kyrkofadern Irenaeus (d. ca 202), i skriften Adversus haereses, attackerade gnosticismen med kraft. Tertullianus (d. ca 225) jämförde gnosticismens inflytande med skorpionens attacker. Först på 1600-talet började en och annan gnostisk text dyka upp i lärda västeuropéers bibliotek, men de var svåra att tolka i sitt rätta sammanhang och stod sig slätt bredvid kyrkofädernas texter.

Detta ändrades på allvar först 1945, i och med att två arabiska bröder upptäckte resterna av ett gammalt bibliotek i Nag Hammadi, en stad i mellersta Egypten som under antiken hette Chenoboskion. Fyndet omfattade 53 mestadels gnostiska skrifter (varav 41 tidigare okända) i koptisk översättning från grekiska, skrivna på papyrus omkring 350 och gömda i en kruka omkring år 400. Här finns uppenbarelser, dialoger mellan Jesus och lärjungarna, tolkningar av bibliska motiv, brev och hymner. Till de mest betydande texterna hör Tomasevangeliet, Filipposevangeliet och Egypterevangeliet.

En av de viktigaste punkterna i gnostikernas lära var den starka dualismen: tron på striden mellan ljus och mörker. En annan säregenhet var tron på de två gudomarna. Högst upp, utanför kosmos, fanns den allsmäktige Gud, men denne troddes vara skild från oss människor genom skapelsen av vår värld. Världen hade nämligen inte tillverkats av Gud utan av en fientligt sinnad gudom, demiurgen. Fordom vistades vi människor hos Gud, men på grund av ett ”fall” – enligt vissa gnostiker en direkt följd av bedrägeri från mörkrets makter – förlorade vi kontakten och hamnade här nere i demiurgens vidriga värld. Nu måste vi ta oss förbi demiurgens alla hinder om vi vill hitta hem till Gud och Ljuset. På vägen dit finns en mängd mellanvärldar, eoner, som endast kan genomkorsas med hjälp av medlare och genom att vi uppnår den nödvändiga graden av vishet (gnosis).

Även gnostikernas människosyn skilde sig från övriga kristnas i och med de att gjorde en poäng av att människorna var andligt ojämlika. De så kallade pneumatikerna, ett lyckligt fåtal, ansågs besitta gnosis och kunde därför med gott hopp upplysas om det himmelska ursprunget. En annan grupp, psykikerna, hade förmågan att nå viss insikt, medan de stackars hylikerna-sarkikerna var helt förlorade för Ljuset.

I och med att skaparguden var en ond demiurg såg sig vissa gnostiska sekter tvungna omtolka Bibelns berättelser fullständigt. Ett typiskt exempel är synen på ormen i berättelsen om syndafallet. Eftersom den gudom som placerade Adam och Eva i Edens lustgård enligt gnostikerna var en ond demiurg var det en god gärning av ormen att driva de första människorna till att äta den förbjudna frukten. Kunskapen stärkte människornas makt och reducerade demiurgens inflytande. Den förbjudna frukten var ett steg på vägen mot insikt.

Inget tyder på att antikens gnostiker var talrika. De hävdade ju själva att endast ett fåtal var utvalda. Därmed var de dömda till att bli minoriteter, och den segrande kristna kyrkan på 300-talet hade föga till övers för dem. Likväl överlevde deras tankegods långt in i medeltiden och dyker upp i exempelvis manikéernas och katharernas läror (som jag gärna tar upp i en annan blogg). Den mest berömda kvarlevan i modern tid är den mandeiska religionen, för vilken Johannes Döparen spelar en viktig roll. Före de senaste krigen i Irak hade mandéerna sina starkaste baser i detta land, men många har därefter tvingats på flykt. Idag uppgår mandéerna till uppskattningsvis mellan 60 000 och 70 000 personer, varav omkring 8 000 bor i Sverige, bland annat i Sandviken, Stockholm och Malmö.

Visa kommentarer (13 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • Anonym

    Gnostiker kan vi nog vara bara vi kan samsas om: Gud är en & kärleken från honom förenar oss.
    Lätt som en plätt för den ”invigde” !

    • http://Svd.se/ Larsviberg

      Gnosticismen jämte monarkianismen och Arius lära var de största hoten mot kristendomen hittills och ledde till den nicenska trosbekännelsen, som antogs 325 på kyrkomötet i Nicea.

      • Anonym

        Den  Kristendom Gud å Helig Ande jag bekänner mig till har inget att frukta.Tack för dina varningar men
        Gud står emot allt hot & Bibeln är min lag. Hoppas du å jag inte är i behov av annan littertur än Livets Bok.

        • http://Svd.se/ Larsviberg

          Det var ingen varning utan historiska fakta. Men nu var det så att t.o.m. villolärarnas villolärare Simon Magern och Marcion även hämtade stöd i skriften.

          • Anonym

            Det är bra Lars jag känner inte dig inte kan jag så mycke historia heller, nutid vill jag befinna mig i den är hyperintressant. Vi möts igen; Gud vet vart . Subject: [svdsewebbteknik] Re: Gnostikerna

          • http://Svd.se/ Larsviberg

            Gnosticismen var ett försök att blanda ihop alla religioner till en enda röra. När kristendomen började spridas i medelhavsområdet blev det en ren revolution. Romarna var säkra så länge de kunde betrakta kristendomen som en sekt av judendomen, saom ansågs ofarlig. Men andra bullar blev det. Med andra ord gnosticismen höll på att kväva kristendomen men nu blev den istället så småningom statsreligion i Rom och sedan uppstod det en strid mellan Konstantinopel och Rom. Så småningom nådde den nya läran Birka i Sverige genom Ansgar från ärkestiftet Hamburg-Bremen.

  • Sonja Sandin

    ”.. måste vi ta oss förbi demiurgens alla hinder…” för att komma tillbaka till den vackra världen hos Gud där mänskan egentligen hörde hemma.   Detta påminner mig om Odysseus´ resa tillbaka till Ithaca.

    • Anonym

      Tar vi till oss å förstår vad Bibeln säger oss så är det klarrt, ”Sonja S.”

  • Anonym

    jag tycker mig ha märkt att så fort människor har litet mer än andra måste de uppfinna diverse läror för att behålla makten? det mesta är luddigt-de som hade tid sitta och skriva dessa skrifter var nog litet udda?

  • Anonym

    tja-det går ju bra-eller hur? gud är verkligen nåt att lita på-inte sant? en annan variant är en annan planet som försöker få kontakt med oss? enbart i vår galax – vintergatan – finns det tydligen en miljard planeter som liknar jorden-i universium finns det en miljard galaxer-problemet är att till närmaste planet är det ”ganska” långt?
    senaste är ju att man fått upp hastigheter snabbare än ljusets i CERN:s partikelaccelerator-men vi får nog hoppas på det andra livet som väntar-nån annan lösning finns ju inte-det är ju otroligt hur lättlurade vi är?

    • Anonym

      Nej, partiklarna som forskarna trodde sig ha visat röra sig snabbare än ljuset hastighet, hade inte alls rört sig snabbare än ljusets hastighet. Det handlade, föga oväntat, om ett mätfel.

  • Philip Dante

    Varför inte en bok som illustrerar det?
    philipdante.wordpress.com

  • Anonym

    Underbar folkupplysning, Dick! Betydligt mer värdefull än dina böcker! Keep up the good work!

Krönika

Korttänkt jämföra litteratur med tv

Isabelle Ståhl om Amazon Unlimited.

FOTO: JESSICA GOW / TT

”Borde skrämma livet ur alla som sålt skolor”

Lästips för politiker

Del 4 Elfriede Jelinek.

Omdiskuterat dödsfall väntar i The Simpsons

Kultursvep

En karaktär ska falla ifrån.

Tabut i svenskjudiska offentligheten

Krönika

Ricki Neuman om skuldkänslor.

”Jag är inte en sådan som drömmer”

Söndagsintervjun

Åsa Grennvalls mörker.

Festivalerna där 9 av 10 bokningar är män

Mansdominans på svenska festivaler.

Steven Seagal portad från bluesfestival

kultursvep

Putinvän förargar Estland.

Gör Annie Lööf-tatuering

kultursvep

Komikern i ny tv-serie om politik.

Priset för lån av e-böcker fyrdubblas

litteratur

Flera bibliotek har inte råd.

Knausgård
floppar i USA

Litteratur

Kritik mot norsk ”sensation”.

Kritikern väljer konstutställningar

Konst

”Bergströms mönstervärld fascinerar”.

Utøyas minnesplats -
sår som aldrig läker

Tre år efter

”Vissa saker behöver människor och samhälle komma ihåg.”

Så här kan monumentet se ut

Bildspel

Se Jonas Dahlbergs förslag här.

”Teknologin
hatar mig med”

Profilen

Cameron Diaz i film om amatörporr.

Vad hände efter
självmålet i VM?

Quiz

Dick Harrison om Colombias historia.

Inspireras till nya Attefallshuset

Bildspel

Se det flyttbara strandhuset.

Kartlade Sydafrikas moraliska slagfält

Under Strecket

Per Wästberg efter vännens död.

Mannheimer; skarp och opretentiös

Minnesord

Den krassa verklighetens mästare.

Sverige är beroende av impulser utifrån

Kulturchefen

”Extra viktigt för oss.”

Krönika

”Jämför språk med muskler”

Isabelle Ståhl: Jag skräms av retorikexpertens roll.

Det är på sommaren
vi ska läsa elithyllan

Krönika

Våga motstå spänningsromanen.

Checklista för dialektlyssnaren

Språkspalt

Koll på diftongerna i sommar!

Kulturchefen

Våra dörrar måste fortsatt vara öppna

Fristäderna bör bli fler.

Tove Bengtsson

Tove BengtssonSpelbloggen

Till bloggen
Lokko

”Pavel, sök en förebild utan järnrör”

Det är förstås bara ett förslag.

Verskonst från exilen

Under strecket

Melitta Urbancics poesi nyupptäckt

Hon skapade en rysk vår i Sverige

under strecket

Ryssland var hett i 1880-talets Stockholm

Det litterära Odessa varken ryskt eller ukrainskt

Under strecket

En litterär rörelse föddes vidOdessas stränder.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Kultur med livet
som insats

Leka med döden

Skottskadad för konsten.

Filmat våld lockar unga till Isis

Under strecket

Slåss om arvet efter bin Ladin.

Här är sommarens
bästa läsning

Del 2

SvD:s tips om läsning på semestern.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.