X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Under de senaste decennierna har forskningen om handikappade och funktionshindrade expanderat betydligt, men man hör nästan bara talas om utvecklingen i modern tid, på 1800- och 1900-talen. Vet man något om synen på lama, lytta, med flera redan under antiken?

Ja, det gör man. För den intresserade kan jag rekommendera Robert Garlands bok The Eye of the Beholder: Deformity and Disability in the Graeco-Roman World (1995). Garland diskuterar de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden, religiösa och vetenskapliga förklaringsförsök till deras handikapp, med mera. Enligt vissa av dåtidens tänkare fungerade handikappade som levande vittnesbörd om naturens storhet, alternativt som bevis för Guds eller gudarnas allmakt och förmåga att hämnas. En handikappad man eller kvinna kunde uppfattas som ett levande järtecken, en syndabock eller en personifikation av ondskan.

Variationen var alltså betydande, men på en punkt dominerade likheterna tänkarna emellan: oavsett om antikens skriftställare uppfattade de handikappade som negativa företeelser eller om man brukade dem som föremål för skratt accepterades de i regel inte som fullvärdiga människor. Deras funktionsnedsättning stigmatiserade dem.