X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Under antiken, särskilt under den romerska republikens tid, var senaten ett maktcentrum av rang. Under medeltiden tycks den inte ha funnits. När upphörde senaten i Rom att existera?

Fram till de första decennierna av 500-talet fortlevde institutionen, men under det långa kriget mellan östromare och ostrogoter i mitten av seklet miste senatsaristokratin den politiska och ekonomiska basen för inflytande. Senatorerna fick allt svårare att kontrollera sina jordegendomar. Politiskt manövrerades de ut av krigsherrar, vilka etablerade sitt eget herravälde på både de ostrogotiska och de romerska stormännens bekostnad. Senaten lämnades åt sitt öde och fick självdö. Efter 580 hör vi inte längre talas om den i egenskap av verksam institution. Möjligen existerade den så sent som 603, då en påvlig referens möjligen kan tolkas som syftande på senaten. Senatorernas gamla mötesbyggnad, curia senatus i hörnet av Forum Romanum, som hade restaurerats av Theoderik den store i början av 500-talet, gjordes om till kyrka av påven Honorius (625–638).

En och annan enskild senator och senatsfamilj går att spåra även efter 500-talets mitt. De få skriftliga källor som föreligger tyder på att de senatorer som kunde sökte sig bort från Rom, antingen till Sicilien eller till Konstantinopel. På Sicilien kunde de ännu njuta av fredliga förhållanden och den livsstil de var vana vid. Detsamma gällde, men bara för en tid, de senatorer som sökte sig till Konstantinopel, men närheten till kejsarhovet medförde betydande politiska faror. Av allt att döma drabbades de romerska flyktingarna av en utrensning efter kejsar Maurikios fall år 602.

De senatorer som stannade på italienska fastlandet utsattes för svåra sociala och ekonomiska påfrestningar. Påven Gregorius den store kände sig flera gånger tvungen att beordra lokala biskopar att beskydda änkorna efter romerska aristokrater som utsattes för grannars eller ämbetsmäns förtryck och plundring. Langobardernas härjningar från och med 568 gjorde inte saken bättre. Nykomlingarna tycks ha specialiserat sig på att kidnappa senatorer och pressa ut dryga lösesummor från deras familjer. En sådan incident inträffade ända nere i Crotone i nuvarande Calabria år 597.