X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Frågan tillhör de vanligast förekommande i en historikers mailbox, men den är också en av de svåraste att besvara. Det finns inget självklart svar, eftersom ordet har brukats på olika sätt och kan förklaras med ett antal helt olika hypoteser.

Framför allt bör man ha klart för sig att det inte kan beläggas att särskilt många nordbor under den epok som vi på 1800-talet började kalla vikingatiden verkligen brukade termen om sig själva. Inget tyder på att vanliga bönder någonsin kallade sig vikingar (med undantag för de personer som bar personnamnet Viking – det finns sådana exempel). Vi har bara ett fåtal vittnesbörd om att ordet överhuvudtaget användes i Östersjöområdet. När vi möter begreppet i tidigmedeltida källor syftar det i första hand på sjörövare på Nordsjön.

Enligt en vanlig gissning kommer termen från ordet vik och syftar på att vikingen var en sjörövare som gömde sig i vikar medan han letade efter förbiseglande handelsskepp att överfalla. En annan gissning ger vid handen att en viking ursprungligen var en person som kom från området Viken, en stor region vid Skagerrak, med centrum vid Oslofjorden. Enligt en tredje gissning går ordet tillbaka på det fornengelska wíc, motsvarande latinets vicus (”by”, ”köpstad”), vilket skulle förklaras med att många vikingar främst framträdde som köpmän. En fjärde hypotes, som blivit populär under de senaste decennierna, går ut på att termen härrör från tiden innan nordborna började använda segel och att den ytterst syftar på roddare som tillryggalägger en normaldistans, en så kallad vika. Om denna hypotes är korrekt betyder ”fara i viking” att åka en mycket lång sträcka, varvid man behövde byta roddare (vikingar) ofta.