Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Om några dagar börjar Bokmässan i Göteborg, ett av Sveriges viktigaste årliga evenemang för oss författare och litteraturintresserade. Frågan har kommit upp hur länge vi överhuvudtaget har haft böcker i Sverige. Härom veckan svarade jag på en besläktad fråga om hur gamla mänsklighetens äldsta bevarade böcker är, och nu har alltså turen kommit till vårt eget land.

Sannolikt har vi haft böcker i nutida bemärkelse åtminstone sedan de första bokförsedda kristna missionärerna dök upp i dagens Sverige, men om man med frågan avser äldsta bevarade bok är svaret Skaramissalet från 1100-talet (troligen skrivet mellan 1150 och 1170), som sannolikt är en importprodukt från norra Frankrike. 44 blad, ungefär en åttondel av den ursprungliga handskriften, återstår idag och förvaras dels i Skaras gamla bibliotek, dels i stadens museum (delar av verket är utställt i båda lokalerna). Det rör sig om en mängd liturgiska texter: mässans böner och sånger, formulär för sakrament och andra kyrkliga handlingar samt epistel- och evangelietexter. För den som är intresserad av att bekanta sig med verket finns en nyutgåva att ta del av: Christer Pahlmblad (red.), Skaramissalet. Studier, edition, översättning och faksimil av handskriften i Skara Stifts- och landsbibliotek (2006).

Tryckta böcker introducerades av kringresande tyskar under andra hälften av 1400-talet – det var vid denna tid alldeles för dyrt och komplicerat att inrätta permanenta tryckerier i landet. Den bokproduktion som på detta sätt bedrevs i Sverige var länge helt inriktad på andliga verk: helgonbiografier, mässböcker, breviarier och tideböcker. Den första bok som bevisligen trycktes i Sverige, Dyalogus creaturarum moralizatus (”De skapade varelsernas sedelärande samtal”) publicerades i Stockholm 1483 av den tyske boktryckaren Johann Snell. Förutom detta verk tryckte Johann Snell bland annat en latinsk grammatik och ett avlatsbrev. En annan tysk boktryckare, Bartholomeus Ghotan från Lübeck, kallades till Stockholm 1486 och var verksam i staden till 1487. Liksom Snell inhyste han sitt tryckeri hos stadens franciskaner (det vill säga på den holme vi idag kallar Riddarholmen). När han lämnade landet övertog svågern Johann Fabri en del av utrustningen och fortsatte publiceringen på egen hand. År 1495 tryckte han den första boken på svenska, Aff dyäfwlses frästilse av Jean Gerson. När Johann Fabri avlidit 1496 övertogs hans tryckpress av kartusianerna i Mariefred.

Fler bloggar