Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Det talas mycket om det afrikanska slaveriet i Nya världen, men mindre ofta om hur spanjorerna förtryckte indianerna i kolonierna. Försattes inte även de i någon sorts slaveri?

Jovisst, särskilt i inledningsfasen, men förtrycket var av skiftande karaktär. Ofta inordnades indianerna i förtryckande system som kan liknas vid mellanformer mellan slaveri och livegenskap.

Problemet var att indianerna var att betrakta som undersåtar till spanska kronan. När väl erövringarna i Nya världen blivit inordnade i den habsburgska monarkins administrativa system blev det omöjligt, åtminstone i teorin, att behandla indianerna hur som helst. I egenskap av spanska undersåtar måste de dessutom bli katoliker, och som sådana var de (eller borde de i alla fall vara) skyddade från alla former av slaveri. Den spanske kungen Karl I, mer känd som den tysk-romerske kejsaren Karl V, var mycket bestämd på den punkten.

Detta ledde till uppkomsten av det så kallade encomienda-systemet. Ytterst var detta avsett att garantera att indianerna kristnades, men i praktiken var det ett hänsynlöst sätt att ålägga dem tvångsarbete. Ett antal indianfamiljer överlämnades, ”kommenderades”, till en spansk kolonist, en encomendero. Mot att denne åtog sig att kristna och civilisera dem erhöll han total kontroll över bysamhället. Han förfogade över deras arbetskraft efter eget behag. Många encomenderos uppfattade, helt felaktigt, sina byar som privata gods och indianerna som slavar. Trycket på indianerna att arbeta ökade i takt med att allt fler av byarnas invånare sveptes bort av epidemier och det blev ont om arbetskraft.

Redan efter ett par decennier hade encomienda-systemet blivit så ökänt att det gick i graven. Spanska kronan reagerade med kraft mot missbruken. Alla former av indianslaveri förbjöds på 1540-talet. Encomienda-systemet avskaffades 1550. Myndigheterna övergick till det så kallade repartimiento-systemet, som var avsett att leverera arbetskraft enligt ett rotationssystem. De kolonister som kunde bevisa att de behövde arbetskraft fick tidvis tillgång till indianarbetare från byarna i grannskapet. I Peru utvecklades ett liknande system vid namn mita, som grundades på folkets arbetsplikter i det gamla inkariket. Avsikten med repartimiento– och mita-systemen var att spanjorerna inte skulle kräva större arbetsinsatser än indianerna orkade bidra med samt att de skulle skänka dem ordentliga löner.

Även denna gång blev dock missbruken så omfattande att myndigheterna tvingades dra i bromsen och införa förbud. Repartimiento avskaffades 1632, med undantag för i gruvorna. På 1600-talet kom flertalet av de indianer som hade överlevt epidemierna och förtrycket istället att underordnas godsägarna i egenskap av räntebetalande bönder, så kallade peoner, i olika typer av beroendeställning och livegenskap.