Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

För ett bra tag sedan bloggade jag om Helge Evert i Söderköping, ett av Sveriges minst kända lokalhelgon från medeltiden. Jag får ofta frågor om huruvida det fanns flera heliga personer i Sverige, lika eller nästan lika okända.

Svaret är att vi har haft mängder av idag nästan okända helgon, flertalet lokala eller regionala, vilka visserligen aldrig kanoniserades av påven men icke desto mindre åtnjöt helgonkult i århundraden, innan reformationen satte stopp för företeelsen. Om vi stannar kvar i Söderköping möter vi således det i andra städer och byar helt obekanta helgonet Helge Jönis. Men mitt exempel i dagens blogg är skånskt och kvinnligt: Sankta Magnhild av Fulltofta.

Magnhild nämns i Lunds domkapitels gåvobok redan den 6 juni 1228, då Anders Sunesen, som av åldersskäl pensionerat sig från ärkebiskopsstolen i Lund, lät överföra diverse penningintäkter och egendomar till domkapitlet, bland annat ”hälften av det som kom den saliga kvinnan Magnhilds minne till del.” Magnhild avled alltså före 1228. Om vi vänder oss mot legenden finner vi att hon skall ha varit en from kvinna från byn Benarp som excellerade i att bota sjuka, ta hand om barn och undervisa. Magnhilds sonhustru fattade dock agg till henne och dödade henne med en pil. När de bärare som transporterade hennes kista satte ned, eller tappade, denna, sprang en källa fram på platsen, ett tydligt tecken på Magnhilds helighet.

Om vi hoppar fram till 1383 finner vi ytterligare upplysningar. Ärkebiskop Magnus Nielsen konstaterade detta år i ett brev att ”den fordom i Kristus älskade dottern och välaktade kvinnan Magnhild av Fulltofta, som förde ett liv synbarligen behagligt för allas vår Skapare och orättfärdigt dräptes av sin svärdotter” nu har råkat i svårigheter. I det kapell som byggts över hennes grav har antalet mässor sjunkit i antal, och lokalen har blivit ett näste för ”spelare och sångare, vilka inte skäms för att hänge sig åt liderliga visor och danser, frosseri, dryckenskap och hor”. Följaktligen beordrar Magnus att helgonets kvarlevor skall föras från kapellet till Lunds domkyrka.

Magnhilds vidare öden är okända. Men i Fulltofta kyrka – där man tror att hennes ursprungliga grav fanns kvar ända till 1700-talet – finns sedan 1936 ett fönster med en svit om fyra glasmålningar med Magnhildmotiv.