Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Jag har fått en fråga om ett smycke som nämndes i förbigående i en kommentar till bloggen för några dagar sedan. Ett fint smycke sägs ha påträffats strax utanför Motala. Vilket smycke? Var kan man se det?

Smycket brukar lite slarvigt kallas Motalaspännet, trots att det inte alls har hittats i Motala – däremot i Motala ström. Upphittaren hette Gabriel Gabrielsson. Han höll på att vittja sina ålgarn vid Kimstad kvarn år 1818 när han fick syn på den oväntade fångsten. Det rörde sig om ett stort guldspänne med gjutna gripar och drakar samt safirer, rubiner, smaragder och ametister. I äldre svensk smyckeshistoria står spännet i en klass för sig. Det kan beskådas på Historiska museet i Stockholm, för närvarande i den semipermanenta utställningen om Sveriges historia 1000–2000 på andra våningen, men tidvis har det lånats ut till Östergötland.

En varning bör utfärdas. Det mesta som brukar berättas om spännet är gissningar. Hit hör uppgiften att det skall ha tillverkats av en guldsmed i Paris. Problemet är att vi har för litet jämförelsematerial för att kunna säga något med säkerhet om var spännet är gjort. Även internationellt sett räknas ”Motalaspännet” som ett av 1300-talets verkliga mästerverk inom guldsmedskonsten. Se själva: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=41519.

En annan vanligt förekommande uppgift är att smycket har tillhört drottning Blanche (”Blanka”) av Namur, Magnus Erikssons drottning. Att ägarinnan varit förmögen säger sig självt, men vi har inga övriga ledtrådar till hennes identitet. Ofta kan man läsa historien att Blanche gjort en båtfärd på Strömmen och råkat tappa det oskattbara guldspännet i vattnet, men den förklaringen ger jag inte mycket för, såvida vi inte leker med tanken att ingen upptäckte förlusten. Annars skulle man med all säkerhet ha gjort stora ansträngningar för att hämta upp dyrgripen.

Väl att märka saknar vi belägg för att smycket överhuvudtaget tappades i vattnet på 1300-talet. Det kan ha hamnat i Motala ström långt senare – bortkastat av en ilsken friare som fått korgen, förkommet när juveltjuvars båt har kapsejsat, bortsorterat av misstag vid städning av ett slott, etc.