Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag är det dags för ännu ett historiskt semestertips, för er som har vägarna förbi Blekinge. Blott ett par stenkast från E22:an, 500 meter från avtagsvägen mot Tving utanför Ronneby, reser sig ett av Sveriges märkligaste och minst kända fornminnen, ofta omtalat som Björketorpsmonumentet.

Det som framför allt fascinerar en besökare är en över fyra meter hög sten med följande runtext: ”Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor. Rastlös av arghet, död genom list skall den bli som bryter detta. Jag spår fördärv.” Forskarna är oense om när texten höggs in, men man brukar gissa på tiden mellan sent 500-tal och 700-talet. Bredvid står två andra stora stenar (dock utan text), sju mindre stenar och en domarring. Det får anses högst sannolikt att platsen har fyllt en kultisk funktion eller fungerat som mötesplats under järnåldern, men vi vet inget konkret.

Vad som fascinerar undertecknad är det sätt på vilket de för texten ansvariga har valt att använda skriften för att inskärpa ett budskap. Maktmänniskor, sannolikt hövdingar, har rest stenen för att hota och varna. Alla som bryter platsens helgd och gör sig skyldiga till ett icke närmare definierat brott skall drabbas av ”arghet” (argiu) och sedan dö ”genom list”. Termen argiu syftar på feghet och sexuell onaturlighet. Den man som var arga, eller ergir, i det fornnordiska samhället påtog sig, enligt en i forskarsamhället vanlig uppfattning, kvinnans roll i ett homosexuellt samlag. Detta – om det blev känt – var förenat med stor skam, men det var ännu värre att dö en svekfull död. På Björketorpsstenen lyfts båda dessa eländen fram som hot.

Även om vi inte vet vad som skulle skyddas genom inskriften har vi en god ledtråd till vilka som har låtit resa den och framföra hotet. Tre inskrifter med liknande runor (en övergångsform mellan den äldre och den yngre runraden) har hittats i västra Blekinge: Stentoftenstenen (idag i Sölvesborgs kyrka), Istabystenen (idag på Historiska museet i Stockholm) och en sten i Gummarp (idag försvunnen). I dessa texter, där förbannelsen återupprepas, finner vi namnen Haduwulf och Hariwulf. Stormännen, vars maktbas förefaller ha legat på Listerlandet, har uppenbarligen markerat revir vid Björketorp och befäst sitt välde med runors hjälp.

För bilder på stenen och dess runor, se min hustrus blogg: http://katarinaharrisonlindbergh.wordpress.com/2012/06/28/bjorketorpsstenen/