De första svarta soldaterna i amerikanska armén

Historia I ett blogginlägg för några år sedan berättade jag om svarta soldater i amerikanska inbördeskriget, särskilt de som paradoxalt nog stred för sydstaterna. Men var detta verkligen första gången USA:s armé (och i det senare fallet CSA:s armé) använde sig av svarta soldater? Hade de inte förekommit i tidigare krig?

Jovisst, men motståndet hade varit massivt. Om vi betraktar de krig som bröt ut efter det att USA formellt börjat fungera som stat i och med att Storbritannien erkände de före detta koloniernas självständighet (år 1783) finner vi att svarta soldater deltog i 1812 års krig mot Storbritannien, men först efter mycket bråk om saken. Den amerikanska krigsledningens misstro mot svarta och deras krigsförmåga var stor, och i det längsta vägrade man att acceptera alla de svarta rekryter som anmälde sig. Inte ens när britterna intog och brände den nyanlagda huvudstaden Washington tackade man ja till frivilliga svarta under fanorna. Först två år efter krigsutbrottet, i krigets slutskede på hösten 1814, bytte man taktik. Andrew Jackson, som då var general och som senare skulle bli president, lovade slavar friheten om de stred mot britterna. Efter det att freden slutits bröt han löftet.

Detta gällde alltså USA:s armé. Det gällde inte USA:s flotta. Här var man betydligt mer liberal i synen på svarta volontärer.

Visa kommentarer (22 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • Anonym

    Den amerikanska krigsledningens misstro mot svarta höll i sig till efter det andra världskriget. Det var först då som den amerikanska armén desegregerades.

  • Anonym

    Jag antar att det fanns en faktisk anledning till bristen på tilltro om deras krigsförmåga och inte enbart ett tyckande. Den allmänna kunskapsnivån var kanske inte så hög t.ex.

    • http://www.facebook.com/profile.php?id=1041570829 Erin Winslow

      Då antar du fel. Finns ingen större motivering till krigande än lusten efter frihet! I Sydamerika blev Simon Bolivar besegrat av mulatt regementen gång efter gång. Detta var delvis därför att de redan var elitsoldater  utan också för att de hade blivit lovade frihet för sig själva och sina familjer om de kunde äntligen besegra Bolivar och hans män. Bolivar tvingades lova frihet att alla slavar för att få mulatt regementena att byta sidor. 

  • Anonym

    Redan under det Amerikanska revolutionent fanns ett regemente som innehöll en stor mängd svarta med namnet The 1st Rhode Island Regiment. De svarta soldaterna hade egna kompanier och en från andra amerikanska förband avvikande vit uniform.  The 1st Rhode Island Regiment började sätta upp 1775 och upplöstes 1783.

  • Anonym

    när araberna behärskade medelhavet fanns det fartyg (merd svarta segel) som hade en besättning med 200 sudannegrer vardera-dessa män är mycket stora och långa-i nordiska mytologin talar man om blåmännen-tror att problemet nog inte var bristande mod utan att afrikaner kanske har litet svårt för att lyda-vilket ju är ett friskhetstecken? för övrigt hade engelsmännen värvat ca 16000 tyska soldater den gången.

    • Anonym

      Hur vet du att afrikaner har svårt att lyda? Lyda vem? Är det kanske deras plikt att lyda den kloke vite mannen?

  • Anonym

    jaså? obamas pappa var iallafall officer under kriget.

  • Anonym

    Stämmer verkligen den här beskrivningen av Jacksons agerande? Var det för det första inte fria svarta som han rekryterade? Hur skulle f.ö. Jackson ha kunnat lova slavar friheten? Han var enbart general och slavägarna befann sig dessutom på samma sida i kriget.

  • Anonym

    Ett fascinerande människoöde som skymtar förbi i en Hollywood-film om Escadrille La Fayette är den svarte piloten Eugen Bullard. Escadrille La Fayette hette det flygförband med amerikanska frivilliga i den franska armén under det första världskriget. Bullard boxades i Paris före kriget. Han anmälde sig till Främlingslegionen när det första världskriget bröt ut. Sårades vid Somme. Under konvalescensen fick han pilotutbildning. Flög sedan med Escadrille La Fayette fram till dess USA gick med i kriget. Då fördes samtliga vita piloter över till amerikanska armén, men inte Eugen Bullard eftersom han hade fel hudfärg. Istället återvände han till sitt gamla regemente där han tjänstgjorde i staben. Efter kriget var han bl a jazztrummis och barägare i Pigalle. I slutet av 30-talet hjälpte han det franska kontra-spionaget att övervaka tyskar i Pigalle. När det andra världskriget bröt ut så deltog han i strider vid Orléans där han sårades igen. Franska regeringen lyckades få ut honom och hans döttrar via Spanien till USA. I slutet av 50-talet fick han motta Hederslegionen av De Gaulle.

    • Anonym

      Har du någon länk till en bok om denna man?

  • Anonym

    Dick Harrison har en förmåga att vara raljerande när det kommer till korta svar och notiser. Svarta i USA var länge ett problem för t.ex. den federala armén. Först pga av slaveriet i södern. Att rekrytera tusentals svarta kunde i södern ses som ett försök till uppror och leda till ett inbördeskrig (som ändå kom). Krigsmakten skaffade sig en kultur att inte organisera svarta, en inställning som höll i sig t.o.m. WWII.

    Andrew Jackson ”bröt sitt löfte”. Nja, han skulle inte ha gett det från början. Tusentals svarta blev fria i norra USA under 1800-talet, men att uppmana än fler till krig med löfte om frigivning var ett vågspel av samma skäl som ovan. Kongressen gjorde presidentens löfte felaktigt.

    Men eftersom det handlar om USA så är varken media eller historieprofessorer intresserade av att förklara saker och ting mer seriöst än i ovanstående artikel. Därför har också svensken i gemen en skruvad och fördomsfull syn på det stora landet i väster.

    • Anonym

      jag tycker harrison är urtypen för en lundahistoriker-m.a.o. en punschdoftande provinsiell figur som sitter i cigarröken om kvällarna och känner sig betydelsefull-lund har inte kommit längre än så tydligen…att han skrivit mängder av böcker som säljer som smör gör sannerligen inte det hela bättre, tycker jag.

      • Anonym

        Ytterst få soldater var värvade i det amerikanska inbördeskriget, de var i första hand frivilliga eller utplockade i något som liknade värnplikt. De slavar som deltog i striderna – på båda sidor – var antingen rymlingar eller utskickade av ägarna.

    • Anonym

      Pundit2012 : Jag ser faktiskt inget problem med Dick Harrisons korta men kärnfulla notis. Det är väldigt populärt i mainstream amerikansk media att alltid skylla alla former av rasism på Södern och slaveriet. Man bortser genomgående från två aspekter. Det fanns slaveri även i nordstater (Delaware var den sista slavstaten i USA) och det fanns en närmast rörande konsensus i USA, såväl i nord som syd, bland de vita att svarta ej skulle ha fulla medborgerliga rättigheter. Sedan skiftade de detaljerade härskarteknierna mellan de tu. Doktrinen ”separate, but equal” från Högsta domstolen tillkom t ex trettio år efter inbördeskrigets slut. Den amerikanska armén var segregerad så sent som 75 år efter inbördeskrigets slut. Det förtjänar kanske ett påpekande att sydstaterna förlorade inbördeskriget och var militärt ockuperade under tio år av nordsidan. Det går knappast att rasism och segregation i USA efter inbördeskriget enbart på folk i sydstaterna.

      • Anonym

        Våra slutsatser utgör ingen motsättning, du har helt rätt i det du säger. Men du och jag kan kosta på oss att missförstås i korta ordalag. Harrison däremot är en känd och framgångsrik historiker som skriver i media. Jag ställer högre krav på honom än andra – och han är ofta raljerande, ännu oftare politiskt korrekt (men han skriver ju för media, så det för man kanske se som nödvändigt).

        • Anonym

          Det är något frustrerande för en gamling som mig att notera att det inte utgör någon motsättning  när den ena sidan ”anser att uttalandet är raljerande” och den andra anser det balanserande, korrekt och informativt. 

  • Anonym

    Nu var ju Jackson inte president när detta löfte skulle ha avgetts (1814). Dessutom handlade det inte (om jag förstår saken rätt) alls om slavar utan om ”Free colored inhabitants of Louisiana” – vilka naturligtvis inte kunde friges eftersom de redan var fria.

  • Anonym

    Det här med svarta i USA är märkligt. Klart är att de svarta har fraktats från Afrika och sålts som slavar i USA. Därför finns svarta i USA. USA brukar beskrivas som frihetens stamort på Jorden. För vita kanske ja! Så fort någon skriver något om de svartas historia i USA då trampar man direkt på någon öm tå! Rasismen i USA är inte död! Historien är skrämmande. Efter andra världskriget lynchades en del svarta soldater när de kom hem och bar uniform. Så sent som på 60-talet fick svarta kämpa för att få åka med samma bussar som vita. I den amerikanska oavhängighetsförklaringen stod det ”alla föds fria”. När det skrevs pågick slaveriet för fullt. Det krävdes ett inbördeskrig för att få slut på de svartas slaveri. Slaveriet må vara formellt avskaffat men rasismen lever, inte bara där tyvärr!

  • Anonym

    nja-det vet jag ju inte förstås, men med tanke på deras erfarenheter av den vite mannen inte minst i sydstaterna kan man tänka sig en viss ovilja? även ”fria” vita män på den tiden var på den tiden fattiga och eländiga och lydde av ren rädsla en överordnad-jag menar att afrikaner är rätt stolta av naturen men det är ju också en annan fördom förstås?

  • Anonym

    Debatt utan kommentarsmöjlighet är maktens megafon.
    Jag läser inte det som inte går att kommentera.

    Vill SvD nå framgång så måste interaktiviteten öka och moderationen radikalt förbätras.

  • Anonym

    Jag vill se detta:
    1. Mail till skribenten med motivering till varför inlägg tas bort så att man kan lära sig något
    2. Fler tecken. 500 uppmuntrar till slagord och missgynnar seriös debatt
    3. Att gränsen på 3 inlägg gäller kommentarer på högsta nivå, inte svar. Åter för att gynna debatt.

  • Anonym

    Skriver under på allihopa. 100%.

Volvo 240 fick sina kantiga former av designern Jan Wilsgard. Modellen betraktas idag av många som urtypen för en Volvo: Säker, men inte särskilt sexig.

Det är då som det stora vemodet rullar in

”Jag fyller 40 och behöver en Volvo 240.”

FOTO: Volvo pressbilder


”Vi alla bäddar för politiska rasismen”

Krönika

Gör rasismen omöjlig som strategi.

”Jag är Bruno K Öijer och ingen annan”

Söndagsintervjun

Ny bok och turné.

Tragiskt öde för koreanskt popband

Minnesord

Kwon Ri-sae 1991-2014

Hur ska det sluta för Nucky?

Bäst på film och tv

Elias Björkman tipsar.

”Kändes inte som vi spelade in film”

SvD möter skådespelarna från ”Boyhood”.

Oväntad och originell uppsättning av Xerxes

”Är på ett vis Malena Ernmans föreställning”.

Påminner om Skånes
syn på Stockholm

Skottland röstar

700 år lång kamp.

Och största historiska fiaskot?

Quiz

Testa vad du vet om Skottlands historia.

Vips, och så blir kulturen en valfråga!

Kulturchefen

Kulturen en del av valet.

Valets allra mest
viktiga fråga

Stockholmsnatt

Vård, skola och krogmoms.

Vilken republik
har denna flagga?

Quiz

Dick Harrison om ett europeiskt land.

”De ökade klyftorna
trivialiseras i Sverige”

Krönika

Om viktigt bränsle debatten.

Sverige blir inget Danmark

Under strecket

SD har misslyckats.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.