De första svarta soldaterna i amerikanska armén

I ett blogginlägg för några år sedan berättade jag om svarta soldater i amerikanska inbördeskriget, särskilt de som paradoxalt nog stred för sydstaterna. Men var detta verkligen första gången USA:s armé (och i det senare fallet CSA:s armé) använde sig av svarta soldater? Hade de inte förekommit i tidigare krig?

Jovisst, men motståndet hade varit massivt. Om vi betraktar de krig som bröt ut efter det att USA formellt börjat fungera som stat i och med att Storbritannien erkände de före detta koloniernas självständighet (år 1783) finner vi att svarta soldater deltog i 1812 års krig mot Storbritannien, men först efter mycket bråk om saken. Den amerikanska krigsledningens misstro mot svarta och deras krigsförmåga var stor, och i det längsta vägrade man att acceptera alla de svarta rekryter som anmälde sig. Inte ens när britterna intog och brände den nyanlagda huvudstaden Washington tackade man ja till frivilliga svarta under fanorna. Först två år efter krigsutbrottet, i krigets slutskede på hösten 1814, bytte man taktik. Andrew Jackson, som då var general och som senare skulle bli president, lovade slavar friheten om de stred mot britterna. Efter det att freden slutits bröt han löftet.

Detta gällde alltså USA:s armé. Det gällde inte USA:s flotta. Här var man betydligt mer liberal i synen på svarta volontärer.