Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Det är välkänt att hakkorset har använts i många kulturer innan symbolen övertogs och närmast kontaminerades av nazisterna. Men korset förekommer i olika varianter med hakarna vända åt olika håll, medurs och moturs. Hur viktigt var detta? Vilken betydelse hade skillnaderna?

I grund och botten är det hela tiden samma tecken, ett likarmat kors med böjda ändar, och varianterna är fler än de som förknippas med medurs- och motursformerna. Det finns exempelvis både hakkors med rätvinkliga och hakkors med bågformade hakar. Symbolen har mycket riktigt förekommit i mängder av kulturkretsar, från maya- och navajokulturerna i Amerika till kristendomen, jainismen, buddhismen och många andra religioner i Gamla världen. Hakkorset har under seklernas lopp syftat på allt mellan himmel och jord (lycka, sol, diverse gudomligheter, finländska flygvapnet, ASEA, med mera).

I många kulturer har varianterna, såvitt vi kan bedöma idag, inte haft någon annan funktion gentemot varandra än den rent dekorativa. Flertalet människor har inte ägnat skillnaderna någon belagd tanke, även när det gäller frågan om huruvida korsen förefaller röra sig medurs eller moturs. Hos vissa folk har dessutom en specifik variant kraftigt dominerat över övriga, varför frågan om vad som betyder vad sällan uppkommit. Så var fallet för vikingatidens nordbor; deras hakkors snurrade i regel moturs. När nazisterna valde hakkorset som symbol omkring 1920 fastnade de för medursvarianten, men de nyttjade samtidigt vikingarna som förebilder och drog nytta av att även dessa använt hakkors (trots att deras kors alltså var ställda moturs). Nazisternas val av medurshakkorset berodde möjligen på att just denna variant år 1910 hade förordats av poeten Guido von List som allmän antisemitisk symbol. Vid denna tid var hakkorset i tyska nationalistkretsar en väl inarbetad germansymbol, som sedan decennier hade ansetts härstamma från en forntida arisk kultur, varför det inte var särskilt överraskande att Adolf Hitler blev förtjust i den.

För att finna kulturer i vilka medurs- och motursvarianterna har haft mycket olikartade aspekter bör vi vända blicken mot Asien. I traditionell hinduisk kultur skiljer man mellan medurshakkors (svastika) och moturshakkors (sauvastika). Svastikan är en solsymbol vars lopp imiterar solens lopp över himlen. Sauvastikan symboliserar natten och krafter som förknippas med mörker, ibland även med gudinnan Kali. Även i buddhistisk tradition förekommer konkreta distinktioner mellan medurs- och moturshakkors.