Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag släpper jag fram en fråga som jag besvarade för ett par år sedan, men uppenbarligen intresserar sig folk för ämnet, och det faktum att stora delar av läsekretsen inte har hängt med i alla mina blogginlägg gör att jag med gott samvete besvarar den igen. Det gäller det problematiska förhållandet mellan Karl XI och hans tillkommande, den danska prinsessan Ulrika Eleonora (den äldre). De trolovades 1675, kort tid innan Danmark och Sverige drabbade samman i skånska kriget. Fem år senare, den 6 maj 1680, när kriget var slut, gifte de sig på Skottorps herrgård i Halland. Hur var detta möjligt? Varför bröts inte trolovningen under kriget? Rörde det sig om ovanligt stark kunglig kärlek?

Svaret är att kungligheterna inte hade hunnit lära känna varandra, varför kärleken inte kan ha spelat någon större roll under själva kriget. Men de var båda gjorda av segt virke. De hade bestämt sig för att de ville ha varandra, och de vägrade ändra åsikt.

Äktenskapet var omdiskuterat redan före trolovningen. Många danska stormän ville återta de skånska landskapen och vidmakthålla en beredskap på krig mot Sverige. Mot dessa falanger stod fredsvänliga grupperingar vid hovet i Köpenhamn som månade om goda relationer med grannen. En av de ledande fredsvännerna var änkedrottningen Sofia Amalia, som ansträngde sig för att åstadkomma en trolovning mellan Ulrika Eleonora och den unge svenske kungen Karl XI. År 1674, när den oroliga politiska scenen på kontinenten gjorde att svenskarna mer än gärna såg att vänskapliga förbindelser upprätthölls med Danmark, började även regimen i Stockholm intressera sig för idén. En trolovning förhandlades fram i juni 1675. Men den danske kungen Kristian V hade inga planer på att ge upp tanken på krig mot Sverige. I september gick han till aktion.

Därmed hade trolovningen små chanser att överleva, men märkligt nog slogs den inte upp. Medan fronten böljade fram och tillbaka förblev Ulrika Eleonora trolovad med ärkefienden. Både Kristian V och Sofia Amalia ville arrangera ett annat äktenskap åt Ulrika Eleonora, till exempel med en medlem av huset Oranien eller huset Habsburg, men prinsessan vägrade. Hon uppges ha betraktat trolovningslöftena som heliga. Kristian V och Sofia Amalia drog sig i detta läge inte för lögner, exempelvis att Karl XI stod i färd att gifta sig med en engelsk prinsessa. Ulrika Eleonora lät sig inte luras. Det gick så långt att hon öppet började visa sympati för den svenska sidan i kriget. Hon pantsatte sin trolovningsring för att hjälpa de svenska krigsfångar som vistades i Danmark. Hon deltog inte i Kristian V:s segerfester efter framgångar i skånska kriget. Till saken hör att Karl XI utsattes för liknande påtryckningar att bryta trolovningen, men även han höll fast vid avtalet.

När fredsavtalet äntligen var undertecknat den 26 september 1679 yrkade krigets segrare, den franske kungen Ludvig XIV, på att äktenskapet skulle fullbordas. Bröllopet blev en del av fredsöverenskommelsen, varför äktenskapskontraktet kom att ingå som särskild artikel i traktaten. 

Allt tyder på att äktenskapet mellan Karl XI och Ulrika Eleonora, som varade i tretton år, blev lyckligt, om man undantar den spända relationen mellan den nya drottningen och den svenska änkedrottningen Hedvig Eleonora, som hela tiden betraktade sonens brud som en fientlig inkräktare.