Jens Langkniv

Historia Jag har vid ett antal tillfällen i denna blogg behandlat figurer i Robin Hood-legenden och diskuterat deras historicitet. Men hur står det till med våra skandinaviska sociala banditer? Hur är det med en ryktbar dansk Robin Hood-figur, Jens Langkniv? Har han funnits, eller är han påhittad?

Endast ett fåtal läsare av Svenska Dagbladets blogg lär känna till Jens Langkniv, men i Danmark, i synnerhet på Jylland, är han långt ifrån okänd. I 1900-talets populärkultur framstår Jens ofta som en ädel rövare som stal från de rika för att ge till de fattiga. Han är en positivt laddad hjältegestalt, vars legendstatus har sanktionerats inom skönlitteraturen, framför allt av författarna Steen Steensen Blicher (1782–1848) och Jeppe Aakjær (1866–1930). Så långt rör det sig om fiktion. Det intressanta är vad vi finner om vi gräver djupare i Jens Langknivs historia.

Före 1800-talet berättades det också historier om Jens, men hjältedraget saknades. Han var snarare en negativ mytfigur, allmänt uppfattad som en ond man i det förflutna. Om vi gräver tillräckligt djupt hittar vi faktiskt en verklig Jens. Han förekommer i rättsliga källor från 1598, och till viss del kan hans liv och umgänge rekonstrueras. Jens omgav sig med en krets av minst sju personer – tiggare, rövare och mördare.

Jens Langkniv har alltså existerat, men han var ingen av folket älskad social bandit utan en kriminell figur som först flera sekler senare omvandlades till en dansk Robin Hood. (För mer information, se Henrik Fibæk Jensen, Jens Langkniv – en jysk Robin Hood?, Studier fra Sprog- og Oldtidsforskning, Köpenhamn 1993.)

Visa kommentarer (293 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

Kultursvep
Ur ”Nymphomaniac”.

”Nymphomaniac hemsk för barnen”

”De kallar henne för Oreo”.

FOTO: Nordisk film

Skandalsåpan Big Brother startar igen

Rekordpris.

Tv-bolag lockar deltagare.

Gravöppning ska ge svar om helgonkung

Bildspel

Erik den heliges relikskrin.

”Som att krocka med ett demonstrationståg”

Litteratur

Tillbakablick på röd epok.

”Fargo” är minst lika bra i tv som på film

serie

Otäckt och roligt tv-drama.

”Borde få huvudet bortskjutet”

Kultursvep

Morrissey till attack mot minister.

”Jag vill inte binda kvinnor längre”

Kultursvep

”50 shades”-stjärna trött på rep.

Mest intressant då allt inte faller på plats

Installationer

De vill styra betraktaren.

Rebecca & Fiona: ”Vänstern, förena er”

Albumaktuella

”Vi måste hålla ihop”.

Kan Anders Wall rädda konstskatt?

Krönika

Snart säljs Hillfons konstnärshem.

Okuvlig vitalitet och svidande sorg

Sydafrikanskt

”Svansjön” med ny blick.

Grafikens hus kan lämna Mariefred

Konst

Öpnnar för flytt efter branden.

Konstnär klar för
”Så mycket bättre”

tv

Indiemusiker delar hushåll med Carola.

Julie Bonnies roman
svår att skriva i Sverige

Kvinnans kropp hyllas utan ironisk distans.

”Det är fasansfullt att vara ensam””

Intervju

Författarskapet räddningen.

Hette han Noa,
Noak eller Noah?

Språkspalten

Bibliska namn rena grekiskan.

”Klungan är mycket roligare än vi var”

Mötet

Luuk om syskon och Killinggänget.

”Vi hade ingen
Shiraz hemma”

Stockholmsnatt

Att leva med en f.d skejtare.

Pelle Snickars

”Dags för ett public service-internet?”

Misslyckad sökmarknad.

Bildspel

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Dokumenterade det ryska imperiet.

”Här behandlades
alla lika burdust”

Krönika

Stockholmsinstitution går i graven.

Wylie: ”Amazon våldtar kulturen”

intervju

Världens mäktigaste litterära agent.

”Varifrån kommer västs svaghet?”

Wilhelm Agrell om Europas relation till Ryssland.

Det roliga i mathistorien

Under strecket

”Fängslande historier”.

Triangulering – hippt ord används fel

Politik

Få behärskar modeordet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.

”En konstnär kan
inte vara rädd”

Söndagsintervjun

Claire Messud skäms inte.