X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Efter det att jag häromdagen skrev om ”Skytten” och ”Draken” har det inkommit frågor om andra svenska pirater och kapare genom tiderna, varför jag har bestämt mig för att ägna ännu ett blogginlägg åt ämnet. Nu gäller det en av doldisarna i branschen, den ryktbare kaparredaren ”Lasse i Gatans” durkdrivna hustru Ingela. Vad gjorde hon egentligen? Var hon en oskyldig hustru som såg på medan familjens män skapade ett imperium, eller bidrog hon till den lukrativa verksamheten?

Hon föddes som Ingela Hammar år 1692, dotter till Onsalaredaren Olof Hammar. Den 2 april 1711 gifte hon sig med den tre år äldre grannpojken Lars Gathe, som efter en kort men intensiv och lyckosam karriär avled av en sjukdom (troligen bentuberkulos) sju år senare. Då hade han hunnit bli adlad för sina tjänster under stora nordiska kriget och lystrade till namnet Lars Gathenhielm. ”Lasse i Gatan” efterlämnade ett blomstrande västsvenskt kaparföretag till sin 27-åriga änka. Väl att märka rörde det sig om statligt sanktionerat kaperi mot Sveriges fiender (och de var många nog), inte (åtminstone inte i teorin) om kriminellt sjöröveri. Åtskilliga väpnade aktioner på Nordsjön låg förvisso på fel sida av gränsen mellan legitim och illegitim verksamhet, men Gathenhielmarnas familjeföretag lyckades alltid komma ned med båda fötterna på jorden.

Allt källorna ger vid handen tyder på att ”kommendörskan Gathenhielm” var en förträfflig efterträdare till maken, som avled i april 1718. Hon bodde i ett hus vid Lilla Torg i Göteborg och ägde även Gamla Varvet samt en trädgård i Haga. Eftersom Ingela inte kunde veta att kaperinäringen skulle drabbas hårt av Karl XII:s död den 30 november samma år tog hon initiativ till nyinvesteringar inför de kommande årens planerade sjöröveri. En fransk fregatt införskaffades för 50 000 daler silvermynt. Dessutom utvidgade hon makens näring i Göteborg genom att skaffa sig tillgång till större områden och utverka kunglig tillåtelse att upprätta bageri, bryggeri, bränneri, segelmakeri och smedja. På ett av de områden som Ingela införskaffade uppfördes senare, troligen på 1740-talet, det så kallade Gathenhielmska huset vid Stigbergstorget, som ofta felaktigt har utpekats som Lars och Ingelas egen bostad.

Efter stora nordiska krigets slut fick Ingela Gathenhielm problem. På 1720-talet processade hennes många avundsjuka fiender mot änkan, vilket dock inte var det lättaste. Hon gifte 1722 om sig med grannen Isak Browald (hans hörntomt vid Västra Hamngatan gränsade till hennes tomt vid Lilla Torget), som aktivt bistod henne i processerna.

Ingela ligger begravd bredvid den förste maken Lars i ett gravkor i Onsala kyrka. Kaparparet vilar i var sin marmorkista, vilka Ingela själv importerade från Amsterdam via Göteborg för ett pris av 44 000 daler silvermynt.