X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

En av de frågor som lär bli besvarade idag eller inom en snar framtid är vilket hertigdöme den nyfödda prinsessan skall få. Och då inställer sig den historiska följdfrågan: hur länge har dessa hertigtitlar existerat, och vad innebär de?

Sverige har haft hertigar vid flera tillfällen, men innebörden i titeln har varierat betydligt. Under medeltiden och Vasatiden förekom titeln sporadiskt, och den åsyftade verklig maktutövning, ett rike i riket. Den förste att inneha ämbetet var Magnus Birgersson (”Magnus Ladulås”), eftersom fadern Birger jarl föredrog att göra honom till hertig istället för jarl. Både hertig och jarl motsvarades för övrigt av den latinska termen dux. Inte sällan var de medeltida hertigarna och hertiginnorna politiska maktfaktorer av rang. Som exempel kan nämnas att hertiginnan Ingeborg, änka efter hertig Erik Magnusson, på 1320-talet utövade mycket stor makt i sina landsändar, vilket ledde till upprepade fejder med övriga stormän i riket. Hennes make hade i praktiken varit självständig hertig innan kung Birger låtit fängsla och döda honom i ”Nyköpings gästabud”. Bengt Algotsson, hertig i mitten av 1300-talet, var unik såtillvida att han inte var medlem av kungahuset men ändå förärades ämbetet, något som resulterade i stor avundsjuka i stormannakretsarna. Även Vasahertigarna under andra hälften av 1500-talet, i synnerhet hertig Karl (den blivande Karl IX), hade omfattande maktbefogenheter.

Efter 1622 försvann titeln från landet, men den reintroducerades 1772 som hederstitel för kungahusets prinsar. Från 1980 har även prinsessor som äger arvsrätt till tronen fått hertiginnetitlar (kronprinsessan Victoria är hertiginna av Västergötland, prinsessan Madeleine hertiginna av Hälsingland och Gästrikland). Dessa titlar är dock inte förbundna med territoriell makt. Det rör sig uteslutande om hederstitlar, och det är upp till kungahusets egna medlemmar om och hur de väljer att utveckla titeln genom att solidarisera sig med sitt landskap och symbolisera dess kultur och värderingar.

Det bör tilläggas att det även finns en icke-kunglig hertigsläkt i Sverige, hertigarna d’Otrante. Ätten härstammar från Joseph Fouché, en överlevnadskonstnär från franska revolutionens och Napoleons dagar, mest känd som polisminister. Otranto ligger i Italien, men ätten är alltså i grund och botten fransk, sedan 1820-talet bosatt i Sverige.