Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Dagens bloggämne är tämligen förutsägbart, men icke desto mindre intressant. Som ingen läsare av media har kunnat undgå fick vi en arvprinsessa i morse. Det innebär, att om vi inte inför republik och om varken den nyfödda eller hennes mor avlider i förtid kommer Sverige så småningom att få två regerande drottningar efter varandra. Hur vanligt är det? Har vi haft denna situation förr?

Situationen är, internationellt sett, inte alls unik. I Nederländerna har regerande drottningar varit normen under hela 1900-talet. Sverige var en konservativ senkomling som återinförde kvinnlig tronföljd (kognatisk tronföljd, dvs. både män och kvinnor kan ärva tronen) så sent som 1980, sedan i synnerhet socialdemokraterna bromsat och sökt blockera för prinsessor att ärva tronen, antagligen i syfte att öka chanserna att kunna införa republik.

Om man blickar längre tillbaka i historien, före det ärkepatriarkala 1800-talet, finner vi åtskilliga kvinnliga regenter även i Sverige. I vår regentlängd möter vi förvisso bara Kristina (abdikerade 1654) och Ulrika Eleonora (abdikerade 1720), men under senmedeltiden var det inte alls ovanligt att de kungliga gemålerna utövade verklig makt. Kalmarunionens arkitekt, Margareta I, är det mest kända exemplet, men även hennes efterträderska Filippa var under många år i början av 1400-talet Sveriges egentliga härskare, eftersom hennes make Erik vistades på kontinenten eller prioriterade Danmark. Det var således Filippa som var ordförande i det svenska riksrådet, var ansvarig för utrikes- och kyrkopolitik, effektuerade skattehöjningar, med mera. Även andra medeltidsdrottningar, som Magnus Erikssons Blanche och kung Hans gemål Kristina, utövade tidvis betydande makt i sina respektive svenska territorier. Kristina höll ensam den kungliga fanan högt i egenskap av ledare för Stockholms garnison under Sten Stures belägring åren 1501–1502.

Problemet med den äldre tidens kvinnliga regenter är att den historiska forskningen har ignorerat dem och deras maktposition, eftersom man har utgått från att kungarna har härskat och drottningarna snarare agerat ”first ladies” – symbolgestalter utan större inflytande. Vi vet numera att så inte var fallet, men de stora vetenskapliga undersökningarna av den svenska drottningmakten före 1600-talet saknas.

Fler bloggar