SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

De polska Vasakungarna

Historia Idag besvarar jag en fråga som jag vet att jag svarade på för några år sedan, men den dyker upp med jämna mellanrum, och eftersom alla läsare av bloggen säkert inte har hängt med från begynnelsen kan det vara på sin plats med en repetition. Det gäller kungahuset Vasa i Polen. Varför hamnade den svenska kungaätten överhuvudtaget på den polska tronen? Polen var väl inte ens ett arvrike? Och hur länge behöll de makten i landet?

Polen var, mycket riktigt, ett valrike. Den polska adeln (szlachta) valde på kungar från flera olika länder – från Ungern, Transsylvanien, Sachsen med flera grannländer, och givetvis från själva Polen. Men det kunde inte sällan vara en fördel om tronpretendenterna hade släktband till äldre polska kungligheter, och så var fallet med huset Vasa. År 1587 valdes Johan III:s son Sigismund till polsk kung, något som dels berodde på att hans mor var den polska prinsessan Katarina Jagellonica, dels på att svenska förhandlare förefaller ha lurat polackerna att de skulle få överta Estland om Sigismund blev polsk kung.

Sigismund regerade över Polen ända till sin död år 1632, samma år som hans kusin och fiende Gustav II Adolf avled. Hans polska namn är Zygmunt III. Han efterträddes av sönerna Vladislav IV (Władysław IV, 1632–1648) och Johan II Kasimir (Jan II Kazimierz, 1648–1668; denne abdikerade). När Johan II Kasimir avled 1672 dog de legitima grenarna av ätten ut även i Polen.

  • Anonym

    det handlade mycket om de svenska kaotlikerna-katarina var hängiven birgittin och johan hade ju planer på sveriges återgående till katolicismen-han gav ut en ny gudstjänststordning, röda boken.
    den nominelle svenske katolske ärkebiskopen johannes magnus satt i rom. i krakow låg det s.k. svenska kansliet. många svenska katoliker följde sigismund till polen, biskop brask tex. sen följde anfall efter anfall från polen mot sverige. det katolska fästet fanns kring klosterkomplexet i östergötland och karl den IX  genomförde linköpings blodbad efter ett stort slag med polen vid stångebro.
    senare anföll gustav II adolf polen.

  • Håkan Ericson

    Vid ett besök i Vilnius för något år sedan överraskades jag av att landet haft 3 Vasakungar: Sigismund, Vladislav och Johan Kasimir. Litauen var i personalunion med Polen – med denna Vasakungeffekt. De figurerar med poträttmedaljonger vid stora torget intill katedralen.
    Heric

  • Anonym

    polen var då ett jätterike och stred mot turkarna som tagit ungern och hotade wien. sigismund var gift med anna av österrike. polen hade ett tag samma sträckning som det gamla gotiska ermanarike  från östersjön till svarta havet.

  • Anonym

    legitima grenarna dog ut? men drottning kristina hade en bror gustav som gömdes undan i tyskland-fick han några barn? det vimlar av levande blodslinjer från sidogrenar-det var en  carola av wasa som var gift med en habsburgare väl? eller var det wittelsbach? (bayern).

  • http://www.klingvall.com Micke

    Nu blir jag ju hiskeligt nyfiken på Sigismunds söner och framför allt Johan II Kasimir och varför han abdikerade. Det vore kul med ett blogginlägg som uppföljning.

  • Anonym

    Strängt taget var Katarina Jagellonica, som efternmanet antyder, en polsk-litauisk prinsessa av litauisk härkomst.
    ”Jagellonica” säger helt enkelt att hon härstammar från den litauiske storfursten Jagello som valdes till kung av Polen i samband med den polsk-litauiska segern över de tyska korsriddarna i slaget vid Tannenberg 1410. Senare kom den polsk-litauiska unionen att ytterligare befästas genom Lublin-unionen. Det var genom denna union som områden som Podolien, Volhynien etc, som idag hör till Vitryssland och Ukraina, kom att höra till det polsk-litauiska samväldet – efter att ha sökt beskydd hos den litauiske storfursten när Kiev-riket rämnade under trycket från mongolerna.

    För övrigt kom de litauiska furstarna Radziwill, eller Radvila, att försöka bryta loss de gamla litauiska landen ur det polsk-litauiska samväldet på 1600-talet med såväl svensk som rysk hjälp. Det är bakgrunden till den oerhört komplicerade politiken i samband med Karl X Gustafs polska och ryska krig.

  • Anonym

    Nix, det var Litauen som sträckte sig till Svarta havet en period på 1300-talet.

  • Anonym

    jamen storlitauen ingick ju i polen (eller tvärtom?) och har väl heller aldrig haft nån kust vid östersjön där ermanarike låg alltså vid danzig? vitryssland är väl egentligen den vitalaste kvarvarande delen av detta rike?

  • Anonym

    den polska adeln var mycket emot denne svage och osjälvständige regent-som på det porträtt man brukar se gör syn för sägen? när hans  barnlösa drottning ville ha en fransk prins som tronföljare tvingades han abdikera. han höll mest till i sitt kemilabb säjs det. dessutom stack utomlands han när farfars fars brors systerson
    karlXgustav förklarade krig med polen 1655.

  • Anonym

    Polen-Litauen märk väl.

  • Anonym

    I januari
    1569 utsågs Gustav Vasas son Johan till ny svensk kung, Johan III. Dennes son
    Sigismund (född på Gripsholms slott) blev vald till Polsk kung den 9 augusti
    1587, som sagt i aktuell blogg. Men när Johan III avled i november 1592 kunde
    formellt och hypotetiskt Sigismund resa till Sverige och krönas till svensk kung. Om slaget vid
    Stångebro fått ett annat utfall med Sigismund som segrare hade med stor sannolikhet
    den svenska historien sett annorlunda ut och vi hade varit utan berättelser om
    Lützen-dimma och Gustav Adolfs bakelser i Göteborg.

  • Anonym

    men han kröntes ju 1593 på uppsala slott och karl den IX var inte legal arvinge. först 1660 i oliva avsade sig  johan kasimir den svenska kronan.

  • Anonym

    just det-kärnlandet som stred mot mongolerna som nått ända in i polen och även tyska orden var torsk.
    katarinas pappa furst jagello var den store härföraren. men jag tror sigismund blev en besvikelse?

  • Anonym

    Som sign swerco skrev så var det inte hypotetiskt; han reste till Sverige och blev kung. Hans farbror Karls uppror som kan sägas ha kulminerat med Stångebro (och ”följts upp” med Linköpings blodbad och en del andra hämndaktioner, i Kalmar bl a) skedde inte förrän 6-7 år senare.

  • Anonym

    Om man vill fördjupa sig i turerna runt tronskiftet efter
    Johan III så tycker jag själv biografin över Karl IX skriven av Erik Petersson
    titel ’Den skoningslöse’ (Natur & Kultur, 2008) är helt suverän. Att
    Sigismund omgående efter faderns död formellt kunde resa till Sverige och bli
    krönt till konung enligt Västerås arvförening (överenskommelse 1544 om den
    svenska successionen) är sant. — På Västerås riksdag 1544 skapades den 13
    januari en arvförening. Ständerna lovade och svor att så länge Gustaf Vasas
    ”konungsliga manskönssläkte och lifsärfhärschaffter för honden och
    lefvandes äre” dom hålla för sina ”ärtte, naturlige konunger, furster
    och herrer”, först den äldste och ”sedan ifrån linien till
    linien”. — Men så enkelt var det nu inte i praktiken. Bl.a. Kyrkomötet i
    Uppsala med beslutet från 20 mars 1593 begränsade Sigismunds möjligheter till
    inflytande i såväl religiösa som politiska frågor. Först den 19 februari 1594
    kröntes Sigismund i Uppsala domkyrka. Men, kröningen blev en pyrrusseger och
    redan den 4 september 1594 beslutar Riksrådet om samregering mellan hertig Karl
    och riksråden och kort därefter blev Karl godkänd som riksföreståndare och han
    flyttar in på Stockholms slott med sin familj för att markera sin ställning som
    landets egentlige regent i Sigismunds frånvaro. I och med Karls seger i slaget
    vid Stångebro den 25 september1598 kunde han agera mera fritt som
    riksföreståndare och verka som rikets verklige ledare. Den 29 januari 1599 på
    en herredag i Jönköping fick Karl sin ställning säkrad och kallade sig
    regerande arvfurste. Senare Riksdag den 24 juli 1599 beslutade att Sigismund skulle
    vara avsatt från den svenska kronan om han inte agerade aktivt inom sex
    månader. Efter ytterligare pjäsförflyttningar av riksföreståndaren undertecknade
    ständerna ett uppsägelsedokument till Sigismund 17 juni 1605. — Epilog: Sigismund
    fick aldrig någon kontroll över Sverige. Den krönte med nya kläder var säkert ett vackert motiv (Målning av Martin Kober, 1590) men också denna kejsare var naken.

  • Anonym

    Får man här skriva lite kontrafaktisk hístoria? Svenskarna hade kanske blivit besparade mycket elände om Sigismund och katolicismen fått råda här? Ingen Vasakung ”som med tiden blev tämligen fet” och drog in oss i Trettioåriga kriget, ingen karolinsk militärdiktatur och bokstavstrogen luthersk ortodoxi, ingen utskrivning av bondesoldater för att duka under i sjukdomar och elände i onödiga krig nere på kontinenten och senare i Ryssland..

  • Anonym

    Nä, det förstås, men preussarna hade väl tagit den skandinaviska delen vid en fjärde delning -att österrikarna skulle tagit sig till Östersjön är väl kanske att tro för mycket om dem- och ryssen skulle väl knipit den östra delen, dvs Finland, så det lär nog finnas många frågetecken om hur mycket elände som besparats och när…

  • Anonym

     Det var ett samvälde. Polen valde den litausike storfursten Jagiello till polsk kung, Sedan formaliserades unionen ytterligare genom den s k unionen i Lublin.

  • Anonym

    vid slaget vid kirkholm 1605 fullkomligt utplånades svenskarna och karl IX räddades av balttysk wrede som gav honom sin häst och själv  dog. ett nytt vapenslag de bevingade husarerna (som även drev den turkiska hären bort från wien) blev en oväntad överrraskning, svenskarna ändrade sin utrustning och taktik efter detta. att sverige klarade sig vidare berodde inte minst på den enorma silverproduktionen från sala?

  • Anonym

    Ca: 80% av den svenska hären som deltog i slaget vid Kirkholm, runt 9 000 man av knappt 11 000, låg döda på marken kvällen den 17 september 1605, ett av de svåraste nederlagen i svenska arméns historia. Detta trots tredubbel styrka, 11 000 man mot 3 700. Men Karl IX et al. lärde sig av detta och ny militär organisation, beväpning och taktik lade grunden för framgångar under hans son, Gustav II Adolf.

  • Anonym

    svåraste? jag har en bok som handlar om de papperslappar som hittades efter den svenske ärkebiskopen
    eric benzelius dy (1675-1743), på en lapp står det: ”gyllenhoff, sedan landshöfdinge i westeråhs, tå för tiden krigsråd gjorde calculation at på 4 åhr uthi förra danska kriget, hade afmarcheradt til armeen, men ej kommit tilbakars, vid pass 80,000 man.” – kanske en del deserterade?

blog comments powered by Disqus