Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

I förklaringen till varför spanjorerna och portugiserna började importera slavar från Afrika till Amerika används ofta folkbristen som argument. Indianerna skall ha dött i så stor utsträckning att européerna var så illa tvungna att leta efter arbetskraft någon annanstans. Men hur omfattande var egentligen dödligheten? Har vi god statistik?

Nej, det har vi inte, inte om vi menar statistik av modernt snitt. Men vi har tillräckligt goda källor från gods, kyrkor och skatteindrivare för att veta att katastrofen förvisso ägde rum och att den var av gigantiska proportioner. Framför allt dog indianerna i sjukdomar, vilka därefter hemsökte tidigare icke drabbade nord- och sydamerikanska indianbefolkningar i flera sekler. Dessa sena epidemier är väldokumenterade, vilket underlättar om man vill förstå effekten på 1500-talets indiansamhällen.

Jämförelsevis få indianer tycks ha dött i regelrätta krig mot européerna. När conquistadorerna lade under sig aztekernas, inkafolkets och andras territorier skedde det ofta med gamla beprövade medeltida vapen och ganska små truppstyrkor. På längre sikt skulle de sannolikt ha fått mycket svårt att kontrollera sina väldiga erövringar om de inte haft biologiska allierade i form av sjukdomar som var okända för indianbefolkningen. Ingen urinvånare i Nya världen hade exempelvis haft smittkopporna eller mässlingen. Dessa och andra sjukdomar, mot vilka många vuxna européer, asiater och afrikaner hade utvecklat immunitet, hade förödande verkan i Amerika.

Exakt hur många som dog är okänt, och beräkningarna försvåras av att vi inte vet hur många som levde i Amerika före katastrofen. Vissa regioner är dock lättare att analysera än andra. År 1519 torde nuvarande Mexico ha haft mellan 25 och 26 miljoner invånare. Redan 1523, efter den spanska erövringen av aztekimperiet, hade antalet sjunkit till ca 16,8 miljoner. År 1548 återstod 6,3 miljoner, 1568 2,6 miljoner, 1605 en miljon. Så många människor kunde inte en tidigmodern kolonialmakts krigare, plantageägare och gruventreprenörer med värsta vilja massakrera själva, men mot smittkoppor och mässlingen hade indianerna ingen chans. I vissa områden försvann (dog eller assimilerades) bokstavligt talat hela urbefolkningen – hit hörde Cuba, Hispaniola och flertalet övriga öar i Karibiska havet.