X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Skrev man encyklopedier redan under medeltiden, eller uppfanns denna genre först under upplysningstiden på 1700-talet, då ”den stora encyklopedin” producerades i Frankrike?

Svaret är att encyklopeditraditionen är mycket, mycket äldre än 1700-talet, och att de medeltida lärde var allt annat än främmande för formen. Mitt favoritexempel är Isidorus av Sevilla, som troligen föddes på 560-talet, blev stadens biskop omkring 600 och författade åtskilliga lärda verk ända till sin död 636.

Vissa av Isidorus verk är historiska. Hit hör hans historia om goter, vandaler och sveber, som han skrev i mitten av 620-talet. Hans skrift ”Om berömda män” handlar om åtskilliga nordafrikanska och hispaniska kyrkomän, vilkas skrifter räknas upp i den mån Isidorus känner till dem. Andra böcker var avsedda som handboksmässiga kommentarer och hjälpmedel i bibelstudier. Två böcker riktades mot judarna, i syfte att bevisa att deras tro var felaktig. Isidorus författade även en utförlig beskrivning av alla existerande kyrkliga ämbeten, en naturvetenskaplig redogörelse om regn, jordbävningar, tidsbegrepp m.m., samt en synonymladdad samling retoriska klagovisor vid namn ”En syndig själs klagan”. Men det som framför allt har gjort att Isidorus gått till lärdomshistorien är hans väldiga encyklopedi Etymologiae sive Origines (”Etymologier eller ursprung”), som omfattar 20 böcker.

”Etymologierna”, som tillkom på initiativ av den visigotiske kungen Sisebut, handlar om allt mellan himmel och jord. För sin tid var det en oerhörd kunskapskälla, som inte upphör att imponera i egenskap av enmansprojekt. I uppslagsboken behandlas ord för ord med utgångspunkt i vad Isidorus trodde var ordets ursprung. Under påföljande sekler var ”Etymologierna” en standardmässig referenskälla som spreds kors och tvärs över kontinenten. Redan i mitten av 600-talet hade delar av verket bevisligen skeppats ända till Irland.

Det bör tilläggas Isidorus även nyttjade själva grundmetoden i ”Etymologierna”, studiet av ord, i ett annat ambitiöst bokprojekt: ”Om skillnader och ordens betydelser”. Här tog han dels upp situationer i vilka likalydande ord hade helt olika meningar, dels rakt motsatta situationer i vilka helt olika ord i praktiken var synonyma.